Värdebaserad vård
Värdebaserad vård (VBV) kan beskrivas som ett ramverk för hälso-sjukvården. Ett ramverk är en praktisk tillämpning av en teori eller modell. Olika insatser, åtgärder och metoder inom ramverket syftar till att få bästa möjliga hälsa för de resurser som används.[1] I VBV beskrivs värde enligt värdeekvationen:[1]
Istället för att inrikta sig på hur mycket vård som produceras och vad varje vårdinsats kostar vill man framhålla det slutgiltiga värdet av insatserna.[1] VBV beskrivs också som ett skifte från styrsystemet New Public Management.
I Sverige har VBV införts i varierande grad på bl.a. Akademiska sjukhuset i Uppsala, Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, samt Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm.[1] Införandet har varit föremål för debatt.[1]
Få studier har undersökt VBV, och de spretar på ett sådant sätt att det var svårt att utvärdera specifika effekter.[1] Enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) skulle förståelsen av vad som kan fungera och i vilka sammanhang gynnas av att involvera verksamhetsföreträdare, patienter, professionella och experter.[1]
Bakgrund redigera
Begreppet värdebaserad vård introducerades av Michael Porter och Elisabeth Olmsted Teisberg i en artikel från 2004 i Harvard Business Review.[1] Idéerna utvecklades som ett svar på det amerikanska sjukvårdssystemet som präglats av kvalitetsbrister och höga kostnader under många år.[1] Trots att sjukvården till större delen är privatfinansierad, så följde inte den amerikanska hälso- och sjukvårdsmarknaden samma utvecklingstrender som andra privata marknader där process- och metodförbättringar och innovationer ledde till lägre priser.[1] Istället fortsatte kostnaderna att öka trots att utbudet begränsades.[1] Stora brister upptäcktes också kring tillämpningen av evidensbaserad vård och man såg stora variationer i kostnader och kvalitet mellan olika vårdgivare och i olika geografiska områden.[1] I sin analys pekade Porter och Teisberg ut grundfelet som missriktad konkurrens med fokus på volym av vårdproduktion.[1]
Komponenter redigera
Värdebaserad vård består av sex komponenter:
- Organisering i integrerade vårdenheter
- Mätande av hälsoutfall och kostnader för varje patient
- Övergång till vårdepisodersättning för hela vårdcykeln
- Integrering av vård som ges på flera enheter
- Expandering av högkvalitativ vård geografiskt
- Byggande av ett stödjande IT-system.
VBV har ingående behövt anpassas efter hälso- och sjukvårdskontexten som ofta anses skilja sig från tillverkningsindustrier, ur vilken många av VBVs komponenter kan härledas, t.ex. "vårdkedjor" som kommer från strategiforskning för tillverkningsindustrin.[1] Kritiken har riktats mot att patienter ogärna kan placeras i rigida "vårdkedjor" och att kroniskt eller multisjuka patienter faller utanför ramverket.[1] Punkt tre har även väckt debatt och tolkas på många olika sätt då ersättning kopplas till värde enligt värdeekvationen.[1]
Utveckling till principer redigera
Under ledning av World Economic Forum utgavs en omarbetad version av VBV under våren 2017.[1] Den ämnade förtydliga begreppen och behöll värdeekvationen, men ersatte de sex delstrategierna med tre principer som skulle underlättat införandet av värdebaserad vård:[1]
- Systematiskt mätande av utfall och kostnader för hela vårdcykeln
- Identifiering av tydligt definierade befolkningssegment
- Utveckling och anpassning av segmentspecifika interventioner för att förbättra värde.
Fyra faktorer anses underlätta detta:[1]
- Information
- Benchmarking, forskning och verktyg
- Ersättning
- En sjukvårdsproduktionsorganisation (t.ex. en integrerad vårdenhet)
Evidens redigera
SBU utredde det vetenskapliga kunskapsläget kring VBV under 2018.[1] Då fann man att få studier hade undersökt styrsystemet i sin helhet och att studierna spretade på ett sådant sätt att det var svårt att utvärdera specifika effekter.[1] Enligt SBU skulle utvecklingen av meningsfulla utfallsmått och andra komponenter i VBV gynnas av att involvera såväl verksamhetsföreträdare som patienter, professionella och experter. Då skulle man bättre förstå vad som kan fungerar och i vilka sammanhang.[1]
Standardiserade vårdförlopp redigera
En delvis förändrad värdebaserad vård, kallas numera standardiserade vårdförlopp (SVF).[2]
Källor redigera
Noter redigera
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v] ”Värdebaserad vård – kartläggning av kunskapsläget”. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services. 31 maj 2018. https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-bereder/vardebaserad-vard---kartlaggning-av-kunskapslaget/. Läst 14 augusti 2018.
- ^ Cizinsky, Stella; Järhult, Bengt (19). ”Fundamentet i läkargärningen riskerar att avskaffas”. Lakartidningen 2019-12-02. https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2019/12/fundamentet-i-lakargarningen-riskerar-att-avskaffas/. Läst 7 december 2019.
Vidare läsning redigera
- Lönnroth P. Värdebaserad vård vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 2017.
- Nordenström J. Vårdebaserad vård. 2014. Karolinska University Press