Med ett upprop avser man dela in en mängd i två grupper: Närvarande eller frånvarande.

Upprop är ett sätt att undersöka närvaro och frånvaro bland människor i en grupp.

Den undersökta gruppen dikotomiseras till två mängder. Gruppen delas upp i två delar:

  • De som är närvarande
  • De som är frånvarande

Systemet är vanligt exempelvis i skolor, fängelser och vid vissa formella möten där namn ifrån en lista läses upp högt och de deltagande bekräftar sin närvaro när deras namn läses upp.

I skolan kallas ibland läsårets första dag för upprop.

Offentliga namninsamlingarRedigera

Ofta kallas offentliga namninsamlingar, eller appeller, för "upprop". De kan presenteras i formen av ett öppet brev. I kvällspress kallas det ibland för ett "uppror" även i de fall då publiceringen av insamlade namn spelar en betydande roll.

När det är fråga om en namninsamling kan ordet "upprop" i många fall vara missvisande eftersom det inte är frågan om att tillförlitligt dikotomisera en grupp. En utebliven underskrift behöver inte för den sakens skull betyda att någon är emot ställningstagandet. En utebliven underskrift kan bero på att en person håller med i vissa, men inte alla delar, eller att personen inte har blivit tillfrågad att skriva under eller har nekats att skriva under. Att ställa någon tillsvars för en utebliven underskrift i ett sådant "upprop" är ett argumentationsfel som kallas falsk dikotomi.

Några uppmärksammade offentliga upprop:

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ TT. Alicia Heimersson. "127 författare bojkottar Bokmässan", svd.se, 21 april 2017. Åtkomst den 6 maj 2018.
  2. ^ TT. ”Carl Bildt kritisk till upprop på regeringskansliet”. Arkiverad från originalet den 25 november 2018. https://web.archive.org/web/20181125234804/https://www.svt.se/nyheter/inrikes/carl-bildt-kritisk-till-upprop-pa-regeringskansliet. Läst 25 november 2018. , svt.se, 26 september 2018.