Ulugurusångare

fågelart i familjen cistikolor

Ulugurusångare[2] (Scepomycter winifredae) är en afrikansk fågel i tättingfamiljen cistikolor.[3] Den förekommer enbart i bergsskogar i östra Tanzania. Vissa delar upp den i två arter, ulugurusångare och rubehosångare (Scepomycter rubehoensis).

Ulugurusångare
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljCistikolor
Cisticolidae
SläkteScepomycter
ArtUlugurusångare
S. winifredae
Vetenskapligt namn
§ Scepomycter winifredae
Auktor(Moreau, 1938)
Synonymer
  • Rosthuvudsångare
  • Bathmocercus winifredae
  • Winifredsångare

Utseende och läten redigera

Ulugurusångare är en medelstor (13–15 cm) sångare. Ovansidan är enfärgat olivbrun med marginellt mörkare stjärt och vingar. På ansiktet, strupen och bröstet är den djupt roströd eller hennaröd, med beigefärgad marmorering på buk, flanker och undergump. Honan är mattare färgad än hanen. Sången består av utomordentligt genomträngande visslingar som vanligen utförs i duett mellan könen.[1]

Underarten rubehoensis, av vissa behandlad som egen art (se nedan), är mer tydligt fläckad under och har en proportionellt något längre näbb.[4]

Utbredning och systematik redigera

Ulugurusångare förekommer i bergsskogar i östra Tanzania och delas in i två distinkta underarter med följande utbredning:[3]

  • Scepomycter winifredae winifredae – Ulugurubergen
  • Scepomycter winifredae rubehoensis – Ukaguru- och Rubehobergen

Underarten rubehoensis beskrevs ursprungligen som egen art,[5] och behandlas så av vissa auktoriteter, rubehosångare.[6]

Familjetillhörighet redigera

Cistikolorna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.[7] Idag delas därför Sylviidae upp i ett antal familjer, däribland Cisticolidae.

Levnadssätt redigera

Ulugurusångaren är en skogslevande fågel som hittas i hög och tät örtvegetation, framför allt i gläntor och gallrad skog. Den rör sig konstant genom undervegetationen i par, upp till sex meter ovan mark.[1]

Status och hot redigera

Arten har ett litet och fragmenterat utbredningsområde. Den tros också minska i antal till följd av habitatförstörelse. Internationella naturvårdsunionen IUCN placerar den i hotkategorin nära hotad.[1] Världspopulationen uppskattas till mellan 300 och 1000 vuxna individer.

Namn redigera

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Winifred Muriel Moreau (1891-1981), fru till engelska ornitologen Reginald Moreau.[8] Tidigare kallades den winifredsångare även på svenska, men justerades 2023 till ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[2]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2020 Scepomycter winifredae . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 10 december 2021.
  2. ^ [a b] BirdLife Sverige (2023) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ^ Pearson, D. & Kirwan, G.M. (2020). Winifred's Warbler (Scepomycter winifredae). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58656 2 februari 2020).
  5. ^ Bowie, R.C.K., Fjeldså, J. & Kiure, J. (2009) Multilocus molecular DNA variation in Winifred’s Warbler Sceptomycter winifredae suggests cryptic speciation and existence of a threatened species in the Rubeho-Ukaguru Mts. Ibis 151(4): 709–719.
  6. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.2). doi : 10.14344/IOC.ML.5.2.
  7. ^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.
  8. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar redigera