För liknande namn, se Ulf Eriksson.

Ulf Ingemar Eriksson, född 13 september 1942, är en svensk författare och kritiker. Eriksson har framför allt skrivit om och intresserat sig för den mystiska och anarkistiska traditionen, i texter om Eric Hermelin, Hjalmar Ekström, Emilia Fogelklou, Raoul Vaneigem, Guy Debord, Karl-Heinz Roth m. fl. Han är också kännare av Friedrich Nietzsches filosofi och ingick i redaktionen för bokförlaget Symposions utgåva av Nietzsches samlade verk på svenska.[1]

Bibliografi

redigera

Egna verk

redigera
  • Liv i överflöd. Prolegomena till Emilia Fogelklou (Åsak, 1988)
  • Fria andar. Essäer om det antända livet (Symposion, 1990).
  • Exempel. Anteckningar i levnadskonst (Symposion, 1999).
  • Ett liv efter födelsen. Om fria andars himmelska och tragiska erfarenhet (Vesper, 2012).
  • På intet stå. Anteckningar om Nietzsche, Rimbaud, Ekelund och andra (ellerströms, 2014)
  • Ett möjligt liv. Angående Vilhelm Ekelunds ovidlådenhetstänkande (Exempla, 2017)

Som utgivare

redigera
  • Svalkande eld. Betraktelser och meditationer, Carl Jonas Love Almqvist (Symposion, 1992).
  • Flyktlinjer. Aningar kring språket och kvinnan, Marianne Hörnström (Symposion, 1994).
  • Blif en dåre! Marginalanteckningar och stridsskrifter, Eric Hermelin (ellerströms, 1997).
  • Utblottelse. Ett urval betraktelser ur Det fördolda lifvet, Hjalmar Ekström (Eolit, 2007).
  • Mystikens rosengård, Mahmud Shabistari (ellerströms, 2011).
  • Exempel ur Vännernas minne av Shaikh 'Attar i Eric Hermelins översättning (Exempla, 2022).
  • Om det översinnliga livet, Jakob Böhme (Ellerströms Text, 2022)

Antologibidrag

redigera

"Människans signalement", i Den största lyckan. En bok till Vilhelm Ekelund, red. Per Erik Ljung och Helena Nilsson (ellerströms 1999).

Översättningar

redigera
  • Döden och maskinen. En introduktion till Jacques Derrida, Peter Kemp (Symposion, 1990).
  • Masstrejk, parti och revolution, Rosa Luxemburg (Arkiv klassiker, 1983)

Fotnoter

redigera