US 708

stjärna i stjärnbilden Stora björnen

US 708 är en ensam stjärna i Vintergatans halo och i mellersta delen av stjärnbilden Stora björnen. Den har en skenbar magnitud av ca 18,8[1] och kräver ett kraftfullt teleskop med kamera för att kunna observeras. Den beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 60 000 ljusår (ca 18 500 parsec)[2] från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca 700 km/s[2] och är en av de mest snabbröreliga stjärnorna i Vintergatan observerad första gången 1982.[4][5][6]

US 708
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildStora björnen
Rektascension09t 33m 20,865s[1]
Deklination+44° 17′ 05,52″[1]
Skenbar magnitud ()+18,8[1]
Stjärntyp
SpektraltypsdOHe[1]
Astrometri
Radialhastighet ()+708,0 ± 15,0[2] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -7,33 ± 0,58[2] mas/år
Dek.: +2,28 ± 0,55[2] mas/år
Avstånd60 300 ± 8 500  (18 500 ± 2 600[2] pc)
Detaljer
Temperatur44 561 ± 675[2] K
Andra beteckningar
SDSS J093320.86+441705.4, SDSS J093320.86+441705.5, USNO-B1.0 1342-00209722, Gaia DR2 815106177700219392, Gaia DR3 815106177700219392[3]

Observation

redigera

US 708 upptäcktes 1982 av Peter Usher et al. vid Pennsylvania State University som ett svagt blått objekt i Vintergatans halo. Sloan Digital Sky Survey mätte stjärnan igen 2005.[7]

 
Konstnärens bild av US 708 (den blå stjärnan till vänster)

År 2015 ledde Stephan Geier från European Southern Observatory ett team som rapporterade att stjärnans egenrörelse var 1 200 km/s, den högsta som någonsin registrerats i Vintergatan.[4][8][9] Stjärnans höga hastighet misstänktes ursprungligen orsakas av det massiva svarta hålet i mitten av galaxen. Men det har konstaterats att stjärnan måste ha korsat den galaktiska skivan för ungefär 14 miljoner år sedan och den kom alltså inte från galaxens centrum. Därför kan den hastighet som stjärnan nu har kanske inte tillskrivas det svarta hålet.[10] Närmare studier tydde istället på att den hade varit en del av en snäv dubbelstjärna.[11]

Dess följeslagare hade redan gått in i dess stadium av vit dvärg när US 708 gick in i röd jätte-fasen. Deras respektive banor förändrades när följeslagare tog gas från de yttre lagren av US 708. Sedan fick följeslagaren tillräckligt med massa för att bli en supernova, vilket ledde till att US 708 sköts iväg med dess höga hastighet, inte av det svarta hålet i mitten av galaxen.[12] Teamet bakom de nya observationerna antyder att den kretsade kring en vit dvärg som var av ungefär samma massa som solen med en omloppsperiod på mindre än 10 minuter.[8][9]

Egenskaper

redigera

Stjärnan är en höghastighetsroterande, tät heliumstjärna som antas bildas genom samverkan med en följeslagare i närheten. Dessa stjärnor består av helium, som är en rest av en massiv stjärna som hade förlorat sitt väteskal. Geiers team beskriver stjärnan som den "snabbaste obundna stjärnan i galaxen" och använde Echellette Spectrograph and Imager kopplad till 10-meters Keck II-teleskopetHawaii.[13] Dess hastighet överstiger flykthastigheten för vår galax.[14]

Referenser

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, US 708, 30 maj 2024..
  1. ^ [a b c d e] "US 708". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 28 november 2016.
  2. ^ [a b c d e f g] Brown, Warren R.; Anderson, Jay; Gnedin, Oleg Y.; Bond, Howard E.; Geller, Margaret J.; Kenyon, Scott J. (2015). "Proper Motions and Trajectories for 16 Extreme Runaway and Hypervelocity Stars". The Astrophysical Journal. 804 (1): 49. arXiv:1502.05069. Bibcode:2015ApJ...804...49B. doi:10.1088/0004-637X/804/1/49. S2CID 15799814.
  3. ^ https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=US+708. Hämtad 2024-07-18.
  4. ^ [a b] Stephan Geier; F. Fürst; E. Ziegerer; T. Kupfer; U. Heber; A. Irrgang; B. Wang; Z. Liu; Z. Han; B. Sesar; D. Levitan; R. Kotak; E. Magnier; K. Smith; W. S. Burgett; K. Chambers; H. Flewelling; N. Kaiser; R. Wainscoat; C. Waters (2015-03-06). "The fastest unbound star in our Galaxy ejected by a thermonuclear supernova". Science. 347 (6226). Science magazine: 1126–8. arXiv:1503.01650. Bibcode:2015Sci...347.1126G. doi:10.1126/science.1259063. PMID 25745168. S2CID 206561078. Hypervelocity stars (HVSs) travel with velocities so high that they exceed the escape velocity of the Galaxy.
  5. ^ Eric Mack (2015-03-08). "'Shrapnel' Star Sets Milky Way Speed Record". Forbes magazine. Hämtad 11 mars 2015.
  6. ^ "Thermonuclear supernova ejects galaxy's fastest star". Astronomy magazine. 2015-03-09. Retrieved 2015-03-11. Scientists using the W. M. Keck Observatory and Pan-STARRS1 telescopes on Hawaii have discovered a star that breaks the galactic speed record, traveling with a velocity of about 2.7 million mph (1,200 km/s). This velocity is so high, the star will escape the gravity of our galaxy. In contrast to the other known unbound stars, the team showed that this compact star was ejected from an extremely tight binary by a thermonuclear supernova explosion.
  7. ^ "US 708: Hypervelocity Star Ejected by Supernova Breaks Galactic Speed Record". Science News. 2015-03-06. Retrieved 2015-03-10. A multinational team of astronomers led by Dr Stephan Geier from the European Southern Observatory in Garching, Germany, has determined that a hypervelocity star known as US 708 is traveling at about 1,200 km per second.
  8. ^ [a b] "Fastest Star in Our Galaxy Propelled by a Thermonuclear Supernova". Institute for Astronomy, University of Hawaii. Hämtad 11 mars 2015.
  9. ^ [a b] John Timmer (March 5, 2015). "Fastest star leaving our galaxy was blasted out by a supernova: A double-detonation supernova spits out a hypervelocity hot dwarf". Arstechnica. Hämtad 11 mars 2015.
  10. ^ Douglas Quenqua (2015-03-10). "Fastest Star in the Galaxy Got an Unusual Start". New York Times. p. D4. Retrieved 2015-03-10. By measuring the velocity, trajectory and rotation of the star, known as US 708, researchers at the European Southern Observatory determined that it started life as one half of a close binary pair — two stars that closely orbited one other.
  11. ^ "IflScience". 7 March 2015. Hämtad 11 mars 2015.
  12. ^ "TechTimes". 6 March 2015. Hämtad 11 mars 2015.
  13. ^ "DNews". Archived from the original on May 12, 2015. Hämtad 11 mars 2015.
  14. ^ "Thermonuclear Supernova Ejects Galaxy's Fastest Star". KeK. Archived from the original on June 6, 2018. Hämtad 11 mars 2015.

Externa länkar

redigera