Brooklyn-klass var en fartygsklass om sju lätta kryssare som tjänstgjorde i den amerikanska flottan under andra världskriget. Dessa var bestyckade med fem (tre föröver, två akterut) trippelkanontorn med 6-tumskanoner. De och deras närbesläktade systerfartyg i St. Louis-klassen bar fler svårkalibriga pjäser än någon annan amerikansk kryssare. Brooklyn-klassens fartyg togs i tjänst under 1937 och 1938 i tiden mellan början av kriget i Asien och före krigsutbrottet i Europa. De genomförde en omfattande tjänstgöring i Stilla havet och Atlanten under andra världskriget. Även om vissa skadades svårt överlevde alla kriget. Alla utrangerades strax efter krigsslutet och fem överfördes år 1951 till sydamerikanska flottor, där de tjänstgjorde i många år. En av dessa, General Belgrano, tidigare USS Phoenix (CL-46), sänktes under Falklandskriget på 1980-talet.

Brooklyn-klass
USS Brooklyn (CL-40)
Allmänt
TypKryssare
FöreNew Orleans-klass
EfterSt. Louis-klass
Tekniska data
Deplacement9 767 ton
12 207 ton (full last)
Längd över allt185 m
Bredd19 m
Djupgående7,0 m
Framdrift
Kraftkälla8 Babcock & Wilcox pannor
Huvudmaskin4 växlade Parsonturbiner
Maskinstyrka100 000 hk
Prestanda
Maxfart32,5 knop
Räckvidd10 000 nm vid 15 knop
Lastförmåga
Besättning868
Beväpning
Huvudartilleri15 × 6-tums (152 mm) kanoner
Sekundärartilleri8 × 5-tums (127 mm) kanoner

Brooklyn-klassens fartyg hade ett starkt inflytande på den amerikanska utformningen av kryssare. Nästan alla efterföljande amerikanska kryssare, tunga och lätta, var direkt eller indirekt baserade på dem.

Fartyg i klassen redigera

Externa länkar redigera