Hästskoräka

kräftart i familjen hästskoräkor
(Omdirigerad från Triops cancriformis)

Hästskoräka (Triops cancriformis) är ett kräftdjur som tillhör familjen hästskoräkor (Triopsidae).

Hästskoräka
Status i Sverige: Nära hotad[1]
Sedd från sidan
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamKräftdjur
Crustacea
KlassBladfotingar
Branchiopoda
OrdningSköldbladfotingar
Notostraca
FamiljHästskoräkor
Triopsidae
SläkteTriops
ArtHästskoräka
T. cancriformis
Vetenskapligt namn
§ Triops cancriformis
AuktorBosc, 1801
Utbredning
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Namnet har den fått på grund av dess yttre likhet med hästskokrabborna, vilka tillhör palpkäkarna (Chelicerata) och inte kräftdjuren. T. cancriformis är den största av alla arter sköldbladfotingar, och uppgift finns om ett vildfångat exemplar som uppmätt 11 centimeter (svansutskotten oräknade), även om de oftast bara blir hälften så stora.

Denna hästskoräka brukar anses vara den äldsta, nu levande, arten i världen - man har hittat 220 miljoner år gamla fossil vilka verkar vara identiska med nu levande T. cancriformis.

Arten är rödlistad i Sverige. I 2005 års rödlista upptogs den som starkt hotad. I 2010 och 2015 års rödlista anges den som nära hotad.[1] Den uppträder på våren och hösten i grunda, temporära vattensamlingar (så kallad vät) på Öland. I Sverige genomfördes (med start 2006) en stor inventering av bladfotingar - denna hittade arten på två platser på Öland, och ytterligare två förekomster hittades av amatörbotaniker på utflykt. Ytterligare några lokaler har hittats sedan dess, uppskattningsvis omkring 10 (1-20).

Den finns sällsynt på flera platser i Europa, däribland England, Tyskland och Schweiz. I England förekommer försök till utplantering av odlade T. cancriformis.

Olika arter av sköldbladfotingar kläcks ibland upp i små akvarier, som lättodlade husdjur eller i skolprojekt, däribland denna art.

Källor redigera

  1. ^ [a b] ”Triops cancriformis, Hästskoräka” (  PDF). Artdatabanken. Sveriges lantbruksuniversitet. http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/101930/pdf.