Öppna huvudmenyn

Transkaukasiska demokratiska federativa republiken

Transkaukasiska demokratiska federativa republiken (TDFR, Закавказская демократическая Федеративная Республика (ЗКДФР), Zakavkazskaja Demokratitjeskaja Federativnaja Respublika (ZKDFR); även känt som Transkaukasiska Federationen) var en stat bestående av de nutida staterna Azerbajdzjan, Armenien och Georgien i Södra Kaukasus som existerade mellan februari 1918 och maj 1918.

Transkaukasiska demokratiska federativa republiken
Закавказская демократическая федеративная республика Zakavkazskaja Demokratitjeskaja Federativnaja Respublika (Ryska)

Flag of Russia.svg
1918
Flag of the Democratic Republic of Azerbaijan (1918).svg
Flag of Georgia (1918–1921).svg

Flagga

Ryska transkaukasien direkt efter bildandet av den Transkaukasiska demokratiska federativa republiken
Ryska transkaukasien direkt efter bildandet av den Transkaukasiska demokratiska federativa republiken
Huvudstad Tiflis
Största stad Baku, Jerevan, Tbilisi
Språk Ryska, georgiska, azerbajdzjanska, armeniska
Statsskick Förbundsrepublik
Bildades 24 februari 1918


Upphörde 26 maj 1918 (Georgien)
28 maj 1918 (Armenien och Azerbajdzjan)
 – uppgick i Flag of Georgia (1918–1921).svg Demokratiska republiken Georgien
Flag of the Democratic Republic of Azerbaijan (1918).png Demokratiska republiken Azerbajdzjan
Flag of the First Republic of Armenia.svg Demokratiska republiken Armenien
Areal 186 100 km²
Valuta Transkaukasisk Rubel
Idag del av Georgien, Azerbajdzjan, Armenien

Innehåll

HistoriaRedigera

Efter Februarirevolutionen installerade Rysslands provisoriska regering den Transkaukasiska specialkommittén (особый Закавказский Комитет) för att styra området.

SejmRedigera

Efter Oktoberrevolutionen 1917 bildades den första regeringen för det självständiga Transkaukasien i Tiflis. Det "Transkaukasiska kommissariatet" (Sejm) och "Transkaukasiska kommittén" existerade under några månader efter att bolsjevikerna tog makten i Petrograd. Sejmen leddes av den georgiske mensjeviken Nikolaj Tjcheidze.

TDFRRedigera

Den 10 februari 1918 samlades sejmen och tog beslutet att utropa självständighet vilket skedde 24 februari 1918. Den 3 mars 1918 slöts freden i Brest-Litovsk som markerade Rysslands uttåg från första världskriget. Genom undertecknandet av fördraget i Brest-Litovsk återfick Osmanska riket vilajetet Batum, Kars och Ardahan.

Mellan den 14 mars och april 1918 hölls fredskonferensen i Trabzon mellan Osmanska riket och sejmens delegation. Den 5 april accepterade den Transkaukasiska delegationens ordförande, Akakij Tjchenkeli, freden i Brest-Litovsk som en grund för fler förhandlingar.[1] Stämningen som rådde i Tiflis var mycket annorlunda. Tiflis erkände existensen av ett krig mellan dem själva och Osmanska riket.[1] Kort därefter inledde den Osmanska tredje armén sin framfart och tog Erzerum och Kars.

11 maj 1918 öppnades en ny fredskonferens i Batum.[2] Vid denna konferens utökade Osmanska riket sina krav till att inkludera Tiflis, liksom Alexandropol och Echmiadzin där man ville bygga en järnväg för att länka samman Kars och Julfa med Baku. Ingen överenskommelse gjordes, och den 21 maj fortsatte den osmanska armén sin offensiv. Konflikten ledde till slaget vid Sardarapat (21-29 maj), slaget vid Karakilisa (24-28 maj) och slaget vid Bash Abaran (21-24 maj).

Den 26 maj 1918 började federationen att upplösas genom den georgiska självständighetsförklaringen (Demokratiska republiken Georgien), följt av den azerbajdzjanska (Demokratiska republiken Azerbajdzjan) och armeniska (Demokratiska republiken Armenien) den 28 maj.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Richard Hovannisian "The Armenian people from ancient to modern times" Sidorna 292-293
  2. ^ Ezel Kural Shaw "History of the Ottoman Empire and Modern Turkey". Sida 326