En fartkamera (även trafiksäkerhetskamera eller hastighetskamera) är en anordning som används för att övervaka hastighetsreglerna på vägar, samt för att fälla förare som överskrider hastighetsgränsen. Kameran har en detektor för att mäta hastighet, och en kamera för att fotografera eventuell överträdelse. Systemet kallas för ATK, Automatisk trafiksäkerhetskontroll. I Sverige är det Trafikverket som ansvarar för kamerorna och de sätts upp i samarbete med polisen. Alla Trafikverkets trafiksäkerhetskameror är direktkopplade till polisen.[1]
År 2019 fanns omkring 2 000 trafiksäkerhetskameror uppsatta i Sverige.[1]
Lagregler redigera
I Sverige kan bara föraren fällas enligt lag och för att få god bevisning behövs en bra bild både på fordonets registreringsnummer och på föraren.
Trafiksäkerhetseffekt och systemfunktion redigera
Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) har visat att antalet svåra olyckor minskar där de satts upp. Det ska ha skett genom att hastigheterna har minskat, men inte minst genom att förarna blir mer skärpta, exempelvis att färre somnar.[2] Den effekten blir störst på vägar som används för långa resor. I Sverige sitter kamerorna oftast på olycksdrabbade vägsträckor.[3] Den nyare[när?] typen av kameror mäter hastigheten på alla fordon vilket ligger till grund för statistik för Trafikverket med flera. Enbart fortkörare fotograferas.[1] Bilderna från kamerorna skickas direkt till polisen, som utreder och bötfäller hastighetsöverträdelser.[1]
Trafikverket har dessutom mobila kameror som temporärt kan sättas ut vid vägarbeten, skolor och i till exempel villaområden.[4] De lär även minska den inlärningseffekt som uppstår när trafikanter som är väl förtrogna med den aktuella vägsträckan sänker hastigheten just när man passerar kameran. Det svenska systemet medger även mätning av medelhastigheten mellan kameror, så kallad sträck-ATK. Utifrån personuppgiftslagen är tidsbegränsad registrering av personer som inte är misstänkta för något brott endast möjlig om tydliga samhällsnyttor kan påvisas. Ett positivt yttrande från Datainspektionen är nödvändig för att kunna bedriva sträck-ATK.[5]
Referenser redigera
- ^ [a b c d] Trafikverket (25 januari 2023). ”Trafiksäkerhetskameror”. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/trafiksakerhet/sakerhet-pa-vag/trafiksakerhetskameror/. Läst 12 juli 2023.
- ^ Vägverket.se Arkiverad 12 april 2008 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Vägverket.se Arkiverad 6 mars 2009 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Vägverket.se Arkiverad 6 mars 2009 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Polisen.se Arkiverad 27 november 2010 hämtat från the Wayback Machine.