Trötte Teodor (film, 1931)

film från 1931 regisserad av Gustaf Edgren
(Omdirigerad från Trötte Teodor (1931))

Trötte Teodor är en svensk-fransk dramafilm från 1931 i regi av Gustaf Edgren.

Trötte Teodor
(Trötte Teodor)
GenreDrama
RegissörGustaf Edgren
ProducentSven Nygren
ManusSölve Cederstrand
SkådespelareValdemar Dalquist
Karin Swanström
Håkan Westergren
Brita Appelgren
Fritiof Billquist
Anna-Lisa Baude
Rune Carlsten
Gucken Cederborg
Maritta Marke
OriginalmusikJules Sylvain
FotografÅke Dahlqvist
ProduktionsbolagFilm AB Minerva
Établissements Jacques Haïk
Premiär31 augusti 1931
Speltid75 minuter
LandSverige, Frankrike
SpråkSvenska
IMDb SFDb Elonet

Om filmen

redigera

Filmen premiärvisades den 31 augusti 1931 på biograf Palladium i Stockholm. Som förlaga har man Max Neal och Max Ferners pjäs Der müde Theodor (Trötte Teodor) från 1913. Filmen spelades in i Filmstaden Råsunda av Åke Dahlqvist. Filmen samproducerades med den franska inspelningen av Service de nuit. Europafilm gjorde en nyinspelning av pjäsen 1945 med regi av Anders Henrikson, se Trötte Teodor. I Tyskland har pjäsen filmats minst tre gånger: 1918, 1936 och 1957.

I ett sentida perspektiv finns ett anmärkningsvärt inslag i filmen. Det är pantlånaren Isaac Moseson som blir ett av de första tydliga exemplen på en antisemitism som är påtaglig i 30-talsfilmen.[1] När Trötte Teodor sändes i svensk TV 8 december 1985 blev den anmäld till Radionämnden av denna anledning (RR ärende 467/85). TV framhävde i sitt yttrande att filmen trots allt avspeglade en äldre tids värderingar: ”Filmer från filmens barndom som ‘Trötte Teodor’ ger ibland - liksom också andra äldre konstnärliga framställningar - uttryck för värderingar, som är oacceptabla för ett modernt. demokratiskt samhälle. Lika självklart som det är att paret Moseson inte skulle kunna förekomma i en modern svensk spelfilm lika orimligt vore det att utesluta möjligheten att visa gamla filmer - t.ex. indianfilmer - från visning i tv på grund av de värdringar som ligger bakom skildringen av rollgestalter eller händelser.” (ur brev till Radionämnden från Oloph Hansson 10 april 1986). Därför ansåg TV att det inte var lämpligt att balansera eller tillrättalägga med förklaringar eller kommentarer.[2]

Vid sitt sammanträde 24 april 1986 ansåg dock nämnden att detta inte var någon ursäkt utan man beslöt med minsta möjliga majoritet att fälla filmen för brott mot demokratibestämmelserna i §6 i Radiolagen. Förvisso kunde man hålla med att äldre litteratur mm givetvis är präglade av sin tids tänkesätt och att detta i sig inte får förhindra att man utnyttjar sig av detta äldre material men ”I förevarande fall speglade ett av filmens huvudteman 1930-talets fördomar mot judar. Framställningen av paret Moseson präglades sålunda enligt nämndens mening mycket klart av dåtidens antisemitiska schabloner.” De tre ledamöter som reserverade sig ansåg att filmen i och för sig var antisemitisk men ändå var en fars som även utnyttjade sig av andra fördomar i komiskt syfte. Därför ansåg man att filmen knappast kunde uppamma antisemitiska stömningar i vår tid.

Filmen sändes i norsk TV 13 december 1986. Där väckte filmen mycket starka pressreaktioner av samma anledning, inte minst för att den kom bara tre dagar efter det att Elie Wiesel tilldelats Nobels fredspris. De ansvariga vid NRK försvarade sig med att den ingick i ett större paket äldre svenska filmer man inköpt och man inte sett den på förhand samt att det hela varit ett olycksfall i arbetet.[3] (Aftenposten 15.12.1986, Vårt land samma datum, Verdens Gang 16.12.1986). Den norska reaktionen, med rubriker som "Judehat som TV-nöje", kommenterades kortfattat i Aftonbladets innerspalt 17 december 1986 (troligen skriven av Jurgen Schildt).

Rollista (komplett)

redigera

Musik i filmen

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Qvist, Per Olov (1995). Folkhemmets bilder. sid. ss-441-449. Läst 4 juni 2023 
  2. ^ Radionämndens handlingar ärende 467/85
  3. ^ Aftenposten 15.12.1986, Vårt land d:o, Verdens gang 16.12.1986

Källor

redigera
  • Schildt, Jurgen (1970): Det pensionerade paradiset. Anteckningar om svensk 30-talsfilm. Stockholm. PAN Norstedts. (sid 32-34)
  • Qvist, Per Olov (1995) Folkhemmets bilder. Modernisering, motstånd och mentalitet iden svenska 30-talsfilmen. Lund. Arkiv ISBN 9179240844 (sid 448)

Externa länkar

redigera