Trädmås[2] (Chroicocephalus philadelphia) är en liten mås som häckar i Kanada och Alaska.[3]

Trädmås
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Larus philadelphia, California.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
UnderordningLari
FamiljMåsfåglar
Laridae
SläkteChroicocephalus se text
ArtTrädmås
C. philadelphia
Vetenskapligt namn
§ Chroicocephalus philadelphia
Auktor(Ord, 1815)
Utbredning
Chroicocephalus philadelphia map.svg
Synonymer
Larus philadelphia
Hitta fler artiklar om fåglar med

UtseendeRedigera

 
Adult i vinterdräkt

Trädmåsen påminner om en något mindre skrattmås. Den har två åldersklasser. Som adult är den 31–34 centimeter lång med ett vingspann på 79–84 centimeter. Den har en mörk smal näbb och korta orange ben.

Adult i häckningsdräkt har svart huvud med två tydliga vita mindre fält vid ögat, likt ljusa "ögonlock". Kroppen är till största delen vit med grå ovansida. Undersidan av vingen är ljus och handens bakre kant är svart.

Vintertid är huvudet vitt med en väl avgränsad mörk fläck bakom ögat och grå ton i nacken som går ned på halssidan. De flyger graciöst, med snabbare vingslag än skrattmåsen. En tydlig karaktär i flykten, som också skiljer den ifrån skrattmåsen, är att den ljusa handen innanför den svarta vingkanten genomlyses av solen.

Under dess första sommar (2k) påminner den om trädmåsen i vinterdräkt men är genomgående ljusare. Färre än 5 % av trädmåsarna anlägger svart huvud under den första sommaren, och hos dessa är huvudet mattare än hos häckande adulta individer.

LäteRedigera

Trädmåsens vanliga läte är ett lågt, raspigt "gerrrr".[4]

Utbredning och systematikRedigera

 
Trädmås, första vintern (1k).

Trädmåsen är en flyttfågel som häckar i inlandet av västra Kanada och Alaska. Vintertid flyttar merparten antingen västerut eller österut till kustområdena, men även till de stora sjöarna. Den är en sällsynt gäst i Västeuropa. I Sverige har den påträffats endast vid fyra tillfällen, första gången på Getterön i Halland 1990 och senast i Djupekås i Blekinge 2007.[5]

SläktestillhörighetRedigera

Trädmåsen beskrevs 1815 som Larus philadelphia av George Ord. I juli 2008 beslutade American Ornithologists' Union (AOU) efter genetiska studier[6][7] att dela upp det stora släktet Larus och flyttade då trädmåsen till släktet Chroicocephalus tillsammans med bland andra skrattmåsen. Flera auktoriteter har följt efter, däribland Clements[8] och Sveriges ornitologiska förening, dock ej IUCN[1].

EkologiRedigera

Trädmåsens häckningsbiotop är belägen nära våtmarker och sjöar i områden med barrskog där den ovanligt för måsfåglar placerar sitt bo i barrträd (därav namnet), men ibland även på marken. Den födosöker i flykten eller plockar byten när den simmar eller vadar. Den lever främst av insekter, kräftdjur och småfisk. Till skillnad från många andra måsar äter den sällan as.

 
På bo i Alaska.

Status och hotRedigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1]

NamnRedigera

Arten har på svenska också kallats svartnäbbad skrattmås.[9] Dess vetenskapliga artnamn philadelphia syftar på den amerikanska staden Philadelphia i Pennsylvania.[10]

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Larus philadelphia Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 29 december 2014.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 177. ISBN 0-679-45120-X 
  5. ^ Trädmås, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
  6. ^ Crochet, P.-A., F. Bonhomme, and J.-D. LeBreton (2000), Molecular phylogeny and plumage evolution in gulls (Larini), J. Evol. Biol. 13, 47-57. Fulltext
  7. ^ Pons, J.-M., A. Hassanin, and P.-A. Crochet (2005), Phylogenetic relationships within the Laridae (Charadriiformes: Aves) inferred from mitochondrial markers, Mol. Phylogenet. Evol. 37, 686-699. PDF
  8. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2015-01-01
  9. ^ Tyrberg, Tommy (1996) Svenska fåglars namn, Stockholm, Sveriges ornitologiska förening
  10. ^ Jobling, J. A. (2019). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2019). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

KällorRedigera

  • Seabirds (Helm Field Guides) 2nd edition, by Peter Harrison, 1991, Christopher Helm Publishers, ISBN 0-7136-3510-X
  • "National Geographic" Field Guide to the Birds of North America ISBN 0-7922-6877-6

Externa länkarRedigera