Tor (nätverk)

anonymitets nätverk baserat på onion routing och associerad programvara

Tor är en implementering av onion routing i fri mjukvara – ett slags anonymitetstjänst som ger sina användare möjlighet att kommunicera anonymt över Internet. Projektet sponsrades till en början av US Naval Research Laboratory, men blev ett Electronic Frontier Foundation-projekt under 2004. EFF stöttade Tor finansiellt till november 2005,[1] och står än idag för webbhotell för projektet. Den svenska biståndsmyndigheten Sida sponsrade Tor 20102013 med motiveringen att hjälpa frihetskämpar i diktaturer vara anonyma på nätet.[2][3]

Tor
Tor-logo-2011-flat.svg
Tor Browser.png
Tor Browser i Ubuntu.
UtvecklareThe Tor Project
Först släppt20 september 2002
Senaste utgåva0.2.6.9
(11 juni 2015; för 5 år sedan (2015-06-11))
OperativsystemMultiplattform
TypOnion routing, Anonymitetsprogram
LicensBSD-licens
Webbplatswww.torproject.org

Tor innehåller flera lager av kryptering och anonymisering vilket gör att den som använder krypteringsnätverket kan surfa utan att lämna digitala fotspår. Den amerikanska flottan började utveckla metoden i mitten av 1990-talet i syfte att skydda myndigheters kommunikation. Krypteringen innebär att användare av Tor kan surfa med en annan identitet och med hjälp av Tors tusentals uppkopplade datorer blir det omöjligt att avgöra varifrån trafiken kom inledningsvis. Även skickade meddelande skyddas.[4]

Tor BrowserRedigera

Tor Browser är en webbläsare som utvecklas av Tor Project. Webbläsaren skickar all trafik över Tor-nätverket. Tor Browser finns för Windows, macOS (OS X) och GNU / Linux.[5]

SvagheterRedigera

I likhet med andra anonymitetsnätverk är Tor sårbart för attacker genom Javascripts-, Java- och ActiveX-sårbarheter samt andra typer av attacker där exempelvis bilagor i PDF eller DOC-format används för att avslöja användaren. Informationen som skickas i Tor-nätverket är krypterad, men bara fram till den sista noden inom Tor-nätverket. När sedan trafiken skickas vidare till resten av Internet kan Tor inte erbjuda någon mer kryptering än den användaren själv använder i det givna fallet, till exempel SSL. Om sådan kryptering inte används, kan ägaren av noden som används avlyssna informationen och se användarens data.

Se ävenRedigera

  • XeroBank Browser en variant av webbläsaren Mozilla Firefox som använder sig av nätverket.
  • Darknet – Tor är en av flera tjänster som används för att dölja användaridentiteter inom Darknet.

KällorRedigera

  1. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 december 2006. https://web.archive.org/web/20061230110137/http://tor.eff.org/people.html. Läst 12 januari 2007. 
  2. ^ https://www.torproject.org/about/sponsors.html.en
  3. ^ Sida hjälper utsatta bli anonyma på nätet Arkiverad 24 februari 2019 hämtat från the Wayback Machine. (3 Nov 2010)
  4. ^ ”TOR hjälper dig att surfa anonymt”. Internetmuseum. https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/tor/. Läst 26 februari 2020. 
  5. ^ ”Tor Browser”. https://www.torproject.org/projects/torbrowser/design/. Läst 6 april 2016. 

Externa länkarRedigera