Öppna huvudmenyn

Tom Olsson

svensk barn- och vuxenskådespelare, teaterregissör, konstnär och teaterhistoriker

Tom Johan Anders Olsson, född 6 november 1929 i Oscars församling i Stockholm, död 2 februari 2015 i Oscars församling i Stockholm,[2] var en svensk barn- och vuxenskådespelare, teaterregissör, konstnär och teaterhistoriker.

Tom Olsson
Tom Olsson som huvudrollsinnehavare i filmen Göranssons pojke, 1941.
Tom Olsson som huvudrollsinnehavare i filmen Göranssons pojke, 1941.
FöddTom Johan Anders Olsson
6 november 1929
Oscars församling, Stockholm, Sverige Sverige
Död2 februari 2015 (85 år)
Oscars församling, Stockholm, Sverige Sverige
MakaAnn Olsson
SläktingarEdith Wallén (faster) och hennes make Sigurd Wallén[a]
Lennart Wallén (kusin)
IMDb SFDb

BiografiRedigera

Olsson var son till musikläraren och konstnären Edvin Olsson och teaterförläggaren Lill Olsson. Redan i tidig ålder började han med skådespeleri och filmdebuterade sex år gammal i succéfilmen Ebberöds bank 1935. Därefter följde ett stort antal filmroller, bland annat titelrollen i Göranssons pojke 1941, avslutat med mindre vuxenroller i Ingmar Bergmans Djävulens öga 1960 och Arne Mattssons Den gula bilen 1963. På Dramaten spelade han sin första roll i pjäsen Nederlaget 1939. Denna följdes av en mängd framträdande roller på Dramaten fram till 1957, såsom huvudrollerna i David Copperfield (1941), Lille lorden (1941) och Skattkammarön (1944). Han spelade också i uppsättningar på Vasateatern – till exempel Nog lever farfar av Paul Osborn i regi av Olof Molander (1941)[3] – och verkade som skådespelare och regissör på Göteborgs stadsteater 1954–1957.

Han studerade vid Otte Skölds målarskola i Stockholm. Han genomförde därefter studieresor till Medelhavsländerna vilket kom att avspegla sig i hans konst. Han har deltagit några gånger i Unga tecknareNationalmuseum och Galerie Æsthetica i Stockholm 1950 och 1951. Som konstnär har han arbetat med kubistinfluerade motiv från Sydeuropa och landskap.

Olsson översatte dramatik till svenska och studerade teaterhistoria vid Stockholms universitet med en fil kand 1970. Han hyste ett särskilt stort intresse för den amerikanske dramatikern Eugene O'Neill och doktorerade 1977 med avhandlingen O'Neill och Dramaten efter forskningsarbete vid Yale University. 1979 var han med att grunda det internationella Eugene O'Neill Society, i vars styrelse han under flera år var ledamot.

Som chef för Dramatens bibliotek och arkiv 1976–1991 blev han en central kunskapskälla inom svensk teatervetenskap.

Olsson är begravd på Galärvarvskyrkogården i Stockholm.[4] Han var gift med Ann Olsson och fick två söner.

Filmografi i urvalRedigera

TeaterRedigera

RollerRedigera

År Roll Produktion Regi Teater
1939 Guy, barn Nederlaget
Nordahl Grieg
Svend Gade Dramaten
William (Bill) Harvey Guldbröllop
Dodie Smith
Carlo Keil-Möller Dramaten
1941 Pud Nog lever farfar
Paul Osborn
Olof Molander Vasateatern[5]

RegiRedigera

År Produktion Upphovsmän Teater ggr Ref.
1955 Åsnan Kal från Slottsskogen Rune Andréasson Göteborgs stadsteater
30 november 19551 januari 1956[6]
12 [7]

BilderRedigera

ReferenserRedigera

KommentarerRedigera

  1. ^ Tom Olsson i en intervju 1990, om hur det kom sig att han blev barnskådespelare: "– Det berodde på att min farbror hette Sigurd Wallén. Han var gift med min pappas äldsta syster. [...]"[1]

NoterRedigera

  1. ^ Holmqvist 1990.
  2. ^ [1] Svensk Filmdatabas. Läst 15 december 2015.
  3. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1941 s. 202
  4. ^ SvenskaGravar
  5. ^ ”Nog lever farfar”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14263&pos=420. Läst 1 maj 2016. 
  6. ^ Datum för sista framförandet: annons införd 1955-12-31 i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (s. 23, spalt 1) och Göteborgs-Tidningen (s. 23, spalt 1).
  7. ^ Teater i Göteborg 1910-1975 (1978), s. 107.

KällorRedigera

Externa länkarRedigera