Tenochtitlán

historisk stad i Mexiko

Tenochtitlán (nahuatl: Tenōchtitlan, [tenoːtʃˈtit'lan][1]) var en förcolumbiansk historisk stad belägen i dagens Mexico City. Staden grundades cirka 1335 och var aztekernas huvudstad[1].

Tenochtitlán
Historisk stad i Mexiko Redigera
Templo Mayor 2015 001.jpg
Altepetl Redigera
Del avaztekernas rike Redigera
Tillkomst13 mars 1325 Redigera
GrundareMexica Redigera
Koor­di­na­ter19°26′6″N 99°7′53″W Redigera
Statss­kickmonarki Redigera
Stats­chefens ämbetetlatoani Redigera
Folk­mängd212 500 Redigera
Ersatt avMexico City Redigera
Använt språknahuatl Redigera
Betydande händelseTenochtitláns fall Redigera
Upphörde13 augusti 1521 Redigera
Area1 350 hektar Redigera

Stadens namn Tenochtitlán består av tre olika ord formade till ett: tetl (”sten”) + nohpalli (nopal) och titlan (”stället vid”), och betyder ”stället vid nopalstenen”.

HistoriaRedigera

Tenochtitlán grundades 1325 av ett nahuatltalande folk. Tenochtitlan blev sedermera Aztekrikets huvudstad och före spanjorernas ankomst världens åttonde största stad, med cirka 250 000 invånare.

Tenochtitlán ingick 1428 ett förbund med grannstäderna Texcoco och Tlacopán och erövrade 1473 under tlahtoāni Axayacatl grannstaden Tlatelolco på en närbelägen ö.

Staden belägrades 1519 av de spanska conquistadorerna under ledning av Hernán Cortés. Den 13 augusti 1521 erövrades och förstördes staden. Det nya Mexico City uppfördes över ruinerna och det mesta av Texcocosjön blev gradvis igenfyllt och utdikat.

StadenRedigera

Tenochtitlán låg på en ö i Texcocosjön[1] i mexikanska dalen och förbands med fastlandet genom tre dammar. Dessa ledde norrut, västerut och söderut och hade även broar för att inte hindra sjöfarten. De utgjorde huvudvägar och sammanstrålade vid stadens centrala del vid Stora pyramiden (Templo Mayor). Vägen söderut har samma sträckning som dagens Avenida Tlalpan.

Det fanns en rad tempel, en stor bollplan och andra offentliga anläggningar i staden samt Moctezuma I:s palats med djurpark och akvarier.

Staden var delvis uppbyggd på pålar och med många kanaler. Den var uppdelad i fyra campan (zoner) vilka i sin tur var indelade i 20 calpōlli (distrikt) där varje calpōlli hade en egen marknadsplats. Stadsplanen var mycket symmetrisk och varje nybygge skulle granskas och godkännas.

Chinampas utfördes mycket jordbruk till stadens försörjning och färskvatten kom via två långa akvedukter från Chapultepec lite högre upp i bergen.

Mexico Citys centrala del är Plaza de la Constitución och ligger på samma plats som Tenochtitláns centrum.

GalleriRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c] ”Tenochtitlán”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tenochtitlan. Läst 26 september 2020. 

Vidare länkarRedigera

  • Västerbro, Magnus (2009). ”Tenochtitlán: aztekernas mäktiga metropol”. Allt om historia (nr. 5): sid. 54-55. 

Externa länkarRedigera