Öppna huvudmenyn

Tau Herculis

variabel stjärna i stjärnbilden Herkules

Tau Herculis (τ Herculis, förkortat Tau Her, τ Her), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna i den södra delen av stjärnbilden Herkules. Den har en skenbar magnitud på 3,83[3] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätningar i Hipparcos-uppdraget på ca 10,4[6] mas beräknas den befinna sig på ca 310 ljusårs (96 parsek) avstånd från solen. Tau Herculis var den nordliga polstjärnan ungefär 7400 f. Kr., något den på grund av precessionen åter blir ungefär år 18400.[12]

Tau Herculis (τ)
Historisk vy över Herkules stjärnbild, där Tau Herculis är hjältens högra knä.
Historisk vy över Herkules stjärnbild, där Tau Herculis är hjältens högra knä.
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildHerkules
Rektascension16t 19m 44,4368s[1]
Deklination+46° 18′ 48,119″[2]
Skenbar magnitud ()3,83-3,86 (p)[3]
Stjärntyp
SpektraltypB5 IV[1]
U–B-0,57[4]
B–V-0,155 ± 0,009[5]
VariabeltypBeta Cephei-variabel (BCEP)[3]
Astrometri
Radialhastighet ()-13,8[1] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -13,15[1] mas/år
Dek.: +39,31[1] mas/år
Parallax ()10,37 ± 0,53[6]
Avstånd310 ± 20  (96 ± 5 pc)
Absolut magnitud ()-0,96[7]
Detaljer
Massa4,9[8] M
Radie3,55 ± 0,19[9] R
Luminositet574[7] L
Temperatur15 615 ± 301[9] K
Metallicitet0,15[10]
Vinkelhastighet46[11] km/s
Ålder1[8] miljarder år
Andra beteckningar
22 Herculis, CCDM J16197+4619AB, FK5 608, JP11 2733, SKY# 29452, GC 21987, 2MASS J16194445+4618481, TD1 19098, GCRV 9407, N30 3664, UBV 13871, BU 1198, GSC 03492-01909, NSV 7641, UBV M 21371, ADS 10010 AB, HD 147394, PLX 3714, uvby98 100147394, AG+46 1168, HIC 79992, PLX 3714.00, AKARI-IRC-V1 J1619444+461848, HIP 79992, PMC 90-93 434, WDS J16197+4619AB, ALS 15092, HR 6092, PPM 55342, BD+46 2169, IDS 16167+4633 AB, ROT 2319, CSV 7329, IRAS 16182+4625, SAO 46028[2]

Innehåll

NomenklaturRedigera

Tau Herculis har också namnet Rukbalgethi Shemali, vilket är av arabiskt ursprung och delar vissa etymologiska egenskaper med stjärnorna Ruchbah och Zubeneschamali[13] och som syftar på Herkules' ”norra knä”.[14]

EgenskaperRedigera

Tau Herculis är en blå till vit underjättestjärna av spektralklass B5 IV.[1] Den har en massa som är ca 5[8] gånger solens massa, en radie som är ca 3,5[9] gånger större än solens och utsänder ca 575[7] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 15 600 K.[9]

Tau Herculis, eller 22 Herculis, är en pulserande variabel av Beta Cephei-typ. Den varierar i skenbar magnitud mellan 3,83 och 3,86 med en period av 1,24970 dygn.[3]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Tau Herculis, 12 april 2019.

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e f] "* tau Her". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2010-06-10.
  2. ^ [a b] ”Basic data: V* Tau Her – Double or multiple star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Tau+Her&submit=SIMBAD+search. Läst 22 juli 2017. 
  3. ^ [a b c d] ”Tau Her” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=15896. Läst 22 juli 2017. 
  4. ^ Mermilliod, J.-C. (1986), "Compilation of Eggen's UBV data, transformed to UBV (unpublished)", Catalogue of Eggen's UBV data, SIMBAD, Bibcode:1986EgUBV........0M
  5. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=79992. Läst 22 juli 2017. 
  6. ^ [a b] Perryman, M. A. C.; et al. (1997), "The Hipparcos Catalogue", Astronomy & Astrophysics, 323: L49–L52, Bibcode:1997A&A...323L..49P
  7. ^ [a b c] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  8. ^ [a b c] Kaler, James B., "TAU HER (Tau Herculis)", Stars, University of Illinois, hämtad 2018-04-27
  9. ^ [a b c d] Fitzpatrick, E. L.; Massa, D. (March 2005), "Determining the Physical Properties of the B Stars. II. Calibration of Synthetic Photometry", The Astronomical Journal, 129 (3): 1642–1662, arXiv:astro-ph/0412542, Bibcode:2005AJ....129.1642F, doi:10.1086/427855
  10. ^ Smith, K. C.; Dworetsky, M. M. (1993), "Elemental Abundances in Normal Late B-Stars and Hgmn-Stars from Co-Added IUE Spectra - Part One - Iron Peak Elements", Astronomy and Astrophysics, 274 (2): 335, Bibcode:1993A&A...274..335S
  11. ^ Royer, F.; et al. (2002), "Rotational velocities of A-type stars in the northern hemisphere. II. Measurement of v sin i in the northern hemisphere", Astronomy and Astrophysics, 393 (3): 897–911, arXiv:astro-ph/0205255, Bibcode:2002A&A...393..897R, doi:10.1051/0004-6361:20020943
  12. ^ James B. Kaler. ”TAU HER (Tau Herculis)” (på engelska). University of Illinois. http://stars.astro.illinois.edu/sow/tauher.html. Läst 22 juli 2017. 
  13. ^ Kurt Vonnegut. "Constellations: Hercules 'the Strongman'". The BBC (British Broadcasting Corporation). Hämtad 2010-11-14.
  14. ^ Kurt Vonnegut. ”Constellations: Hercules 'the Strongman'” (på engelska). The BBC (British Broadcasting Corporation). http://www.bbc.co.uk/dna/h2g2/A29778916. Läst 22 juli 2017. 

Externa länkarRedigera