Taiwanbandvinge

fågelart i familjen fnittertrastar

Taiwanbandvinge[2] (Actinodura morrisoniana) är en fågel i familjen fnittertrastar inom ordningen tättingar.[3]

Taiwanbandvinge
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Formosan Barwing.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFnittertrastar
Leiothrichidae
SläkteActinodura
ArtTaiwanbandvinge
A. morrisoniana
Vetenskapligt namn
§ Actinodura morrisoniana
AuktorOgilvie-Grant, 1906
Synonymer
Sibia morrisoniana
Hitta fler artiklar om fåglar med

UtseendeRedigera

Taiwanbandvingen är en typisk bandvinge, en 18–19 cm lång och mestadels brun fågel med tätt mörkbandade vingpennor och stjärt. Den är kastanjebrun på hjässa och huvudsidor med en otydlig rostfärgad ögonring. Ovansidan är ockragrå med vitaktiga mjuka streck på nacke och mantel. Vingpennor och stjärt är tätt bandade i rostrött och svart. Den är vidare roströd på hake och strupe, på bröstet olivgrå med vitaktiga streck och på buken olivtonat roströd med svagare streck.[4]

Utbredning och systematikRedigera

Taiwanbandvingen förekommer endast som namnet antyder på ön Taiwan.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

SläktestillhörighetRedigera

Bandvingarna placeras traditionellt i Actinodura. DNA-studier[5] visar dock att två avvikande arter, rostkronad minla (Chrysominla strigula) och blåstjärtad siva (Siva cyanouroptera) är en del av bandvingarna. Olika taxonomiska auktoriteter har behandlat resultatet på olika sätt, antingen som här inkludera dessa i Actinodura,[3] eller dela upp släktet i två. Waldenbandvingen och dess närmaste släktingar lyfts då ut i släktet Sibia.[1][6]

Status och hotRedigera

Arten har ett litet utbredningsområde och tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]

NamnRedigera

Fågelns vetenskapliga artnamn syftar på Taiwans högsta berg Mt. Morrison (Yü Shān eller Hsin Kao Shān), i sig döpt efter en amerikansk marinkårskapten som siktade berget 1857.[7]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2016 Sibia morrisoniana Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2016) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter Arkiverad 18 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine., läst 2016-02-10
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2007. Handbook of the Birds of the World, vol. 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
  5. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2018), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. (forthcoming).
  6. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  7. ^ Jobling, J. A. (2019). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2019). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkarRedigera