Öppna huvudmenyn

Taikon är en svensk-romsk släkt med kända medlemmar som silversmeden Rosa Taikon och författaren Katarina Taikon, båda opinionsbildare för romska rättigheter.[1]

Familjen Taikon turnerade under 1800-talet som musiker och artister i Europas länder. Släktens förste svenske anfader Kori Taikon (tidigare Kori Jantjeschi) föddes 1840 i Ungern, medan hans son Johan Taikon (tidigare Vane Isvan) kom till världen i Gascogne i Frankrike 1877. De uppträdde på scener som Bolsjojteatern i Moskva. Kori Taikon var i Sverige redan 1890 då hans följe uppträdde med spanska och "kosackiska" danser. Kori Taikon annonserade uppträdandet i en lokal tidning[2]. Via Finland och Haparanda kom Kori Taikon och hans hustru 1898 tillbaka till Sverige tillsammans med tolv barn och deras familjer. De kommande åren företogs resor till länder som Tyskland, Frankrike, Norge, Finland och Ryssland, men efter första världskriget stannade familjen i Sverige.[1]

Inom släkten finns också grenar med namnen Kaldaras, Columber och Bessik.[1]

Kända personer i släktenRedigera

  • Kori Taikon (1840–1932), gift med Marie Jörgie (1856–1916)
    • Johan "Dhamo" Kaldaras-Columber (död 1945)
      • Maria Kaldaras-Columber (1907–1987)
      • Erland Kaldaras-Columber (1912–1975), tivoliägare, köpman
        • Monica Caldaras (född 1943), lärare och författare, sambo med Ivan Nikolizsson
          • Erland Kaldaras Nikolizsson (född 1978), ordförande i Romska Ungdomsförbundet
    • Johan Taikon (1877–1947), artist, tivoliägare, förtennare, guld- och silversmed. Han var sambo med Agda Karlsson (1903–1933) som är mor till nedannämnda tre barn, sedan gift med Signe Öhman (1900–1966).
    • Josef Taikon (1897–1967), musiker

OplaceradeRedigera

  • Johan Dimitri "Miloš" Taikon (1879–1950), kopparsmed, gift med en syster till Kori Taikon. Han lade tillsammans med Erik Ljungberg grunden för den bok[3] om romernas språk, som docent Olof Gjerdman (Uppsala), tillsammans med Erik Ljungberg (Stockholm) gav ut 1963. Han var även en känd sagoberättare. Några av de sagor han berättade upptecknades av folklivsforskaren Carl-Herman Tillhagen och gavs ut i bokform.[4]
  • Nadja Taikon (1943–2004), lärare, författare, barnbarn till Johan Dimitri "Miloš" Taikon, storasyster till Fred Taikon. [5]
  • Fred Taikon (född 1945), författare, förläggare, har startat föreningen É Romani Glinda, barnbarn till Johan Dimitri "Miloš" Taikon.[6]

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Odelberg Wilhelm, Bäckmark Magnus, red (2003). Svenska släktkalendern. Årg. 29 (2003). Stockholm: Almqvist & Wiksell International. sid. 347. Libris länk. ISBN 91-22-02008-X 
  2. ^ Arvid Bergman (2019). Jon Pettersson. red. ”Om begreppet-svenska romer”. Drabbrikan (Frantzwagner sällskapet) Nr 12, Juni 2019. https://docs.wixstatic.com/ugd/994e00_a459fd9bc64d4e76979526fb420ccd08.pdf. 
  3. ^ (på engelska) The Language Of The Swedish Coppersmith Gipsy Johan Dimitri Taikon: grammar, texts, vocabulary and English word-index. Falköping: Gummessons boktryckeri. 1963. Libris länk 
  4. ^ Taikon, Johan Dimitri (1946). Taikon berättar: zigenarsagor / upptecknade av Carl-Herman Tillhagen. Norstedt 
  5. ^ Taikon, Nadja (2003) (på svenska och romani). Tjejen från Tanto. Stockholm: LL-förlaget. sid. 7-. ISBN 91-89451-77-5 
  6. ^ Catarina Wikström, Cecilia Träff (2013-09-01). ”Fred Taikon minns somrarna i Sundsvall”. Sundsvalls Tidning.