Synnöve Solbakken (1934)

svensk film från 1934

Synnöve Solbakken är en svensk dramafilm från 1934 i regi av Tancred Ibsen. Filmen är baserad på Bjørnstjerne Bjørnsons roman Synnøve Solbakken. I huvudrollerna ses Karin Ekelund, Fritiof Billquist och Victor Sjöström.

Synnöve Solbakken
GenreDrama
RegissörTancred Ibsen
ProducentOlof Thiel
ManusTancred Ibsen
Torsten Flodén
SkådespelareKarin Ekelund
Victor Sjöström
Fritiof Billquist
Solveig Hedengran
Gösta Gustafson
Hjördis Petterson
John Ekman
OriginalmusikHugo Alfvén
ProduktionsbolagIrefilm
Premiär22 oktober 1934
Speltid81 minuter
LandSverige Sverige
SpråkSvenska
IMDb SFDb Elonet

HandlingRedigera

Torbjörn och Synnöve är två barn som bor i samma dal. Hennes mor gillar inte att de båda leker med varandra eftersom hans farfar super.

De båda har nu blivit vuxna, Torbjörn retas för sin alkoholiserade farfar vilket leder till slagsmål, som Synnöve vill att han ska sluta med. Vid ett slagsmål blir Torbjörn knivhuggen i ryggen och förlamas. Han ber Synnöve att söka en annan man och inte binda sig vid en krympling. En dag får han se sin fars vagn välta och i oron över hur det gått för honom rusar han upp för första gången sedan förlamningen, ett mirakel har skett och han kan äntligen få sin älskade.

Rollista i urvalRedigera

Om filmenRedigera

Filmen premiärvisades 22 oktober 1934biograf Skandia i Stockholm. Som förlaga har man Bjørnstjerne Bjørnsons roman Synnöve Solbakken från 1857. Filmen spelades in i Irefilms ateljéer i Stockholm och exteriörscenerna filmades i Vågå i Norge, en sidodal till Gudbrandsdalen. Samma miljö användes senare i 1957 års version. Samtidigt med den svenska versionen gjordes en norsk version där Karin Ekelund ersattes av Randi Brænne.

Detta är den andra svenska filmatiseringen. Den första gjordes av Skandiafilm 1919 i regi av John W. Brunius. 1957 kom en tredje svensk filmatisering i regi av Gunnar Hellström, producerad av Sandrews och Artistfilm.[1]

Filmen fick en ganska sval kritik efter sin premiär och blev av den anledningen ganska snart omklippt, något som framgår i det meningsutbyte som signaturen "Robin Hood" (Bengt Idestam-Almquist) hade med regissören Tancred Ibsen. Ibsen polemiserade i ett längre inlägg i Stockholms-Tidningen (4.11.1934) mot några påståenden som Robin Hood dels gjort i sin recension, dels framfört i en krönika i Stockholm-Tidningen (28.10.1934). Det gällde bland annat filmens etnografiska trogenhet. Robin Hood anmärkte bland annat på festscenerna där kvinnorna bar nationaldräkt medan männen hade normal kostymering, men Ibsen hävdade att så var bruket på platsen. I sitt svar den 4.11 pekade Robin Hood på vad som förevarit: ”Tack vare mina ‘skriverier’ och gratisreklam har dir. Thiel, Arne Bornebusch m.fl. sakkunniga klippt om filmen, tagit bort de sämst regisserade bitarna, tagit bort vissa nedtoningar, piggat upp rytmen genom att bort longörerna. Filmen har blivit riktigt bra.”

Musik i filmenRedigera

KällorRedigera

Externa länkarRedigera