Signe Lundberg-Settergren
svensk skådespelare
Signe Maria Elisabet Lundberg-Settergren, född Lundberg 15 februari 1882 i Viborg, Finland, död 24 juni 1967 i Stockholm, var en svensk skådespelare.
| Signe Lundberg-Settergren | |
| Född | Signe Maria Elisabet Lundberg 15 februari 1882 Viborg, Finland  |
|---|---|
| Död | 24 juni 1967 (85 år) Stockholm, Sverige  |
| IMDb SFDb | |
Lundberg-Settergren scendebuterade 1900 och hon filmdebuterade 1932 i Gunnar Skoglunds Landskamp, hon kom att medverka i drygt 40 filmer. Hon var dotter till skådespelaren och teaterdirektören Alfred Lundberg och syster till skådespelerskan Hedvig Lindby.
Innehåll
Filmografi (urval)Redigera
- 1932 – Värmlänningarna
- 1932 – Landskamp
- 1933 – Kärlek och dynamit
- 1934 – Synnöve Solbakken
- 1934 – Anderssonskans Kalle
- 1935 – Äktenskapsleken
- 1938 – En kvinnas ansikte
- 1938 – Karriär
- 1939 – Kadettkamrater
- 1939 – Vi två
- 1939 – Oss baroner emellan
- 1940 – Vi tre
- 1941 – Tänk, om jag gifter mig med prästen
- 1941 – Tåget går klockan 9
- 1942 – Vårat gäng
- 1942 – Gula kliniken
- 1942 – Rid i natt!
- 1942 – Kan doktorn komma?
- 1945 – Svarta rosor
- 1946 – Onsdagsväninnan
- 1948 – Jag är med eder...
- 1949 – Hur tokigt som helst
- 1951 – Fröken Julie
- 1956 – Ratataa
- 1957 – Möten i skymningen
TeaterRedigera
Roller (ej komplett)Redigera
| År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
|---|---|---|---|---|
| 1917 | Jeanne Dargeno | Mästertjuven Tristan Bernard och Alfred Athis |
Einar Fröberg | Djurgårdsteatern[1] |
| 1919 | En flickpension Alexandre Bisson |
Folkteatern[2] | ||
| Mannen utan minne B. Decker och Robert Pohl |
Otto Malmberg | Folkteatern[3] | ||
| 1927 | Emi Wibbel | Skräddar Wibbel Hans Müller-Schlösser |
Sigurd Wallén | Folkteatern[4][5] |
| Amanda Åbergsson, hyr ut möblerade rum | Revyprimadonnan Svasse Bergqvist |
Sigurd Wallén | Folkteatern[6] | |
| 1930 | Emma Juhl | Årgång 30 Jens Locher |
Tollie Zellman | Teatern vid Sveavägen[7][8] |
| 1938 | Kärlek och cirkus Gideon Wahlberg |
Gideon Wahlberg | Tantolundens friluftsteater[9] | |
| 1941 | Frida | Trötte Teodor Max Neal och Max Ferner |
Olof Molander | Vasateatern[10] |
| 1944 | Elna | Mans kvinna Vilhelm Moberg |
Per Lindberg Gösta Folke |
Vasateatern[11] |
| 1952 | Kammarjungfrun | Madame Walentin Chorell |
Brita von Horn | Dramatikerstudion[12] |
ReferenserRedigera
NoterRedigera
- ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 25 juni 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-06-25/168/6. Läst 20 juli 2015.
- ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 17 september 1919. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1919-09-17/242/6. Läst 16 mars 2016.
- ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 29 oktober 1919. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1919-10-29/284/6. Läst 16 mars 2016.
- ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 5 februari 1927. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-02-05/34/8. Läst 5 januari 2016.
- ^ ”'Skräddar Wibbel' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 6. 6 februari 1927. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1927-02-06/35/6. Läst 31 december 2015.
- ^ ”Fars med fart på Folkan”. Scenen (Erik Ljungberger) 13 (6): sid. 214. 1927. http://runeberg.org/scenen/1927/0214.html. Läst 11 mars 2017.
- ^ ”Teater Musik och Film: Bror Olsson på Teatern vid Sveavägen”. Dagens Nyheter: s. 11. 7 oktober 1930. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-10-07/272/11. Läst 6 januari 2016.
- ^ Bo Bergman (8 oktober 1930). ”'Årgång 1930' vid Sveavägen”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1930-10-08/273/11. Läst 6 januari 2016.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 21. 4 juni 1938. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1938-06-04/149/21. Läst 13 januari 2016.
- ^ ”Trötte Teodor”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14229&pos=421. Läst 1 maj 2016.
- ^ ”Mans kvinna”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14158&pos=433. Läst 3 maj 2016.
- ^ ”Teater Musik Film: Tollie Zellman på Kammarteatern”. Dagens Nyheter: s. 5. 4 januari 1952. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1952-01-04/3/5. Läst 7 mars 2016.