Sydvästfronten

front i Röda armén under andra världskriget

Sydvästfronten var en front i Röda armén under andra världskriget. Vid den tyska invasionen ombildades Kievs militärdistrikt den 22 juni 1941 till Sydvästfronten.

Sydvästfronten
Information
Datum22 juni 1941-12 juli 1942
22 oktober 1942-20 oktober 1943
LandSovjetunionen Sovjetunionen
FörsvarsgrenRöda armén
FöregångareKievs militärdistrikt
Efterföljare3:e ukrainska fronten
StorlekFront
Kända slag och krigOperation Barbarossa
Operation Uranus
Tredje slaget vid Charkiv
Befälhavare
Framstående befälhavareMichail Kirponos
Nikolaj Vatutin

Barbarossa redigera

Huvudartikel: Operation Barbarossa

Kievs militärdistrikt under befäl av generalöverste Michail Kirponos som i huvudsak kom att anfallas av armégrupp Süd ansvarade för försvaret av Ukraina. Man hade 58 divisioner och 5465 stridsvagnar till sitt förfogande fördelat på 5:e armén vid Lutsk, 6:e armén vid Lviv, 26:e armén vid Borislav, 12:e armén vid Tchernovitz och reserver. Detta militärdistrikt var det överlägset starkaste av de tre. Dessutom kunde styrkor från Odessas militärdistrikt under befäl av Ivan Tyulenev understödja. Tyulenev förfogade över 22 divisioner och 1011 stridsvagnar kontrollerade av 9:e armén i Bessarabien.[1] Kievs militärdistrikt bildade Sydvästfronten och Odessas militärdistrikt bildade Sydfronten vid invasionen.

Organisation redigera

Frontens organisation den 22 juni 1941:[2]

Stalingrad redigera

Huvudartikel: Operation Uranus

Organisation redigera

Frontens organisation den 19 november 1942:[3]

Frontchefer redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Alan, Clark (2000). Barbarossa the Russian-German Conflict 1941-1945. Phoenix Press. sid. 38-39 
  2. ^ ”Western Special Military District, Red Army, 22.06.41”. World War II Armed Forces - Orders of Battle. Arkiverad från originalet den 19 december 2010. https://web.archive.org/web/20101219110512/http://orbat.com/site/ww2/drleo/012_ussr/41_oob/western/_western.html. Läst 17 oktober 2010. 
  3. ^ Beevor, Antony (2001). Stalingrad ([Ny utg.]). Lund: Historiska media. sid. 431. Libris 8397577. ISBN 91-89442-42-3 (inb.)