Koreastormsvala

fågelart i familjen nordstormsvalor
(Omdirigerad från Swinhoes stormsvala)

Koreastormsvala[3] (Hydrobates monorhis) är en huvudsakligen asiatisk fågel i familjen nordstormsvalor inom ordningen stormfåglar.[4]

Koreastormsvala
Status i världen: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningStormfåglar
Procellariiformes
FamiljNordstormsvalor
Hydrobatidae
SläkteHydrobates
ArtKoreastormsvala
H. monorhis
Vetenskapligt namn
§ Hydrobates monorhis
Auktor(Swinhoe, 1867)[2]
Synonymer
  • Oceanodroma monorhis
  • Swinhoes stormsvala

Utseende redigera

Koreastormsvala är med sin längd på 18–21 centimeter och vingbredd på 45–48 centimeter en liten fågel, men tydligt större än stormsvalan (Hydrobates pelagicus). Olikt denna följer den inte fartyg. Fjäderdräkten är i princip helt mörkbrun. I kroppsformen liknar den närmast klykstjärtad stormsvala (H. leucorhoa) med kluven stjärt, långa vingar och flyktsättet, men saknar vit övergump. Den är mycket svår att skilja från andra helmörka stormsvalor och även vissa populationer av klykstjärtad stormsvala i västra Stilla havet som saknar vit övergump.

Utbredning och systematik redigera

Arten häckar på öar utanför Japan[5] samt på ön Verchovskij utanför Vladivostok i Ryssland.[1] Det finns även dåligt kända populationer i Kina, Taiwan, Nordkorea och Sydkorea. Arten förekommer regelbundet pelagiskt ända till norra Indiska oceanen.[5]

Fågeln är en sällsynt gäst i Europa, där den påträffats i Spanien, Irland, Norge, Tyskland, Storbritannien, Italien, Kanarieöarna, Portugal och Azorerna.[6][7] Vid två tillfällen har man fångat fåglar som har ruvfläck, vilket tyder på att häckning förekommer.[6]

Släktestillhörighet redigera

Tidigare placerades arten i släktet Oceanodroma. DNA-studier visar dock att stormsvalan (Hydrobates pelagicus) är inbäddad i det släktet.[8][9][10][11] Numera inkluderas därför arterna Oceanodroma i Hydrobates, som har prioritet.[1][5][4]

Levnadssätt redigera

Häckning inleds i april i lösa kolonier på småöar. För att undvika predation av måsar, trutar och labbar kommer koreastormsvala in till häckningskolonierna enbart nattetid och stannar till och med till havs när månljuset är starkt. Utanför häckningssäsongen lever den strikt pelagiskt.

Status redigera

Världspopulationen tros bestå av minst 130.000 par, men den minskar relativt kraftigt, huvudsakligen på grund av predation från invasiva arter på häckningsplatserna.[1] IUCN kategoriserar arten därför som nära hotad.[1]

Namn redigera

Fågeln kallades tidigare Swinhoes stormsvala på svenska, hedrande Robert Swinhoe som beskrev arten 1867. Den tilldelades dock 2024 ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.[3]

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e] Birdlife International 2014 Hydrobates monorhis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 mars 2016.
  2. ^ Beskriven som Thalassidroma monorhis, i Robert Swinhoe, "Jottings on Birds from my Amoy Journal", i Ibis, ser. 2, vol. 3, no. xii, oktober 1867, sid. 386 - 387. DOI: 10.1111/j.1474-919X.1867.tb06440.x.
  3. ^ [a b] ”Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter – januari 2024”. BirdLife Sverige. https://birdlife.se/tk/svenska-namn-pa-varldens-faglar/. Läst 10 januari 2024. 
  4. ^ [a b] Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2022. IOC World Bird List (v11.2). doi :  10.14344/IOC.ML.12.1.
  5. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  6. ^ [a b] Tarsiger.com Fynd av Swinhoes stormsvala i Västpalearktis
  7. ^ Checklist of Italian Birds
  8. ^ Sausner, J., J.C. Torres-Mura, J. Robertson, and F. Hertel (2016), Ecomorphological differences in foraging and pattering behavior among storm-petrels in the eastern Pacific Ocean, Auk 133, 397-414.
  9. ^ Penhallurick, J. och Wink, M. 2004. Analysis of the taxonomy and nomenclature of the Procellariiformes based on complete nucleotide sequences of the mitochondrial DNA genome. Emu 104: 125–147.
  10. ^ Robertson, B.C., Stephenson, B.M. och Goldstein, S.J. 2011. When rediscovery is not enough: Taxonomic uncertainty hinders conservation of a critically endangered bird. Mol. Phylogen. Evol. 61: 941–952.
  11. ^ Wallace, S. J., Morris-Pocock, J.A., González-Solís, J., Quillfeldt, P. och Friesen, V.L. 2017. A phylogenetic test of sympatric speciation in the Hydrobatinae (Aves: Procellariiformes). Mol. Phylogen. Evol. 107: 39–47.

Externa länkar redigera