Wikipedia

Sveriges generalkonsulat i Montréal

ett generalkonsulat för Sverige i Montréal

Sveriges generalkonsulat i Montréal var Sveriges diplomatiska beskickning i Montréal mellan 1916 och 1993. Generalkonsulatet hade sitt ursprung i det konsulat som öppnade 1906 som omvandlades generalkonsulat 1916. Generalkonsulatet hörde, jämte de i New York, Minneapolis, San Francisco, Houston och Chicago till de så kallade arvskonsulaten på grund av den stora mängden arvsmål som konsulatet hade hand om.

BeskickningstypGeneralkonsulat
FrånSverige
TillMontréal
Adress800 Victoria Square, Suite 3500[a]
P.O. Box 242, Montréal
QC H4Z 1E9
Canada
Koordinater45°30′01″N 73°33′43″V / 45.500175124999764°N 73.56196032440332°V / 45.500175124999764; -73.56196032440332
Öppnad1916[b]
Nedlagd1 juli 1993

Generalkonsulatets distrikt omfattade hela Kanada fram till 1983. Mellan 1983 och 1991 skedde uppdelningar av distriktet mellan svenska generalkonsulatet i Montréal, generalkonsulatet i Toronto och konsulatet i Vancouver. Från 1991 till stängningen 1993 bestod distriktet av Montréal och Quebec, New Brunswick, Newfoundland, Nova Scotia samt Prince Edward Island. När generalkonsulatet i Montréal stängde 1993 öppnade ett honorärkonsulat som verkat i staden sedan dess.

Historia redigera

Konsulat redigera

Konsulatet upprättades genom beslut den 26 oktober 1906 med distrikt omfattande Brittiska Nordamerika med undantag av British Columbia. Genom beslut vid 1912 års riksdag uppfördes lön på extra stat för konsuln i Montréal, och 1913 års riksdag biföll Kunglig Majestäts proposition om detta konsulats uppförande på ordinarie stat (lön 19,000 kronor). I sammanhang härmed fick konsuln förmansställning även i förhållande till konsuln i Victoria, så att den förres distrikt för framtiden kom att omfatta hela Kanada (inklusive British Columbia).[1] I december 1915 utnämnde och förordnade Kunglig Majestät till konsul i Montréal från och med 1 januari 1916 förutvarande statsrådet generalkonsuln i disponibilitet fil. dr. David Bergström samt tillika förordnat generalkonsul Bergström att vara generalkonsul i Brittiska Nordamerika.[2]

Generalkonsulat redigera

I början av 1916 hade Statsutskottet godkänt Kunglig Majestäts förslag om att ersätta konsulatet i Montréal med ett generalkonsulat, och en årlig avlöning på 26 000 kronor. Fredrik Vilhelm Thorsson och August Sävström, bland andra, motsatte sig detta och föreslog avslag. I första kammaren motsatte sig herr Lindblad från Göteborg förslaget och påminde om att konsulatet i Montréal hade byggts med vanliga statsmedel år 1913. Även om konsulatet hade fått mer arbete på grund av ökad utvandring till Kanada, ansågs det inte nödvändigt att höja det till ett generalkonsulat, särskilt inte precis innan riksdagen skulle samlas. Herman Kvarnzelius från utskottet försäkrade att de hade undersökt frågan noggrant och funnit att ett generalkonsulat i Montréal var motiverat, med tanke på dess omfattande arbetsbörda och betydelsen av att främja handel och industri. Thorsson hävdade dock att Sveriges intressen skulle bättre tillgodoses med ytterligare ett konsulat i Kanada och ansåg det för tidigt att höja utgifterna för konsulära ändamål i Montréal, särskilt med tanke på den ökning som redan skett från 19 000 till 37 000 kronor. Utrikesminister Knut Agathon Wallenberg förklarade behovet av ett konsulat i Montréal och betonade landets betydelse för handelsförbindelserna. Han ansåg att den föreslagna avlöningen var nödvändig för att säkerställa en kompetent representant i landet. Han försvarade också förslaget att höja konsulatet till generalkonsulat med hänvisning till dess ökade inflytande och möjlighet att göra mer än ett vanligt konsulat. Trots invändningar från flera ledamöter biföll kammaren till slut utskottets förslag.[3] Den 29 februari 1916, godkände Foreign Office David Bergström som konsul i Montréal för Brittiska Nordamerika förutom British Columbia, och generalkonsul för Brittiska Nordamerika.[4]

I 1943 års Amerikautredningen angav ett första betänkande som syftade till att förstärka och effektivisera den svenska utrikesrepresentationen och upplysningsverksamheten i Nord- och Sydamerika. Med tanke på Kanadas växande betydelse föreslog de att det befintliga generalkonsulatet i Montréal ansågs otillräckligt och att en beskickning skulle etableras i Ottawa. Det föreslogs att sändebudet även skulle fungera som generalkonsul i Montréal.[5] För att stödja denna representation föreslogs i Kunglig Majestäts proposition till riksdagen att två mellangradstjänstemän placeras vid beskickningen, en för handläggning av kommersiella frågor och den andra för allmänna ärenden, speciellt arvsmålsverksamhet. Trots behovet av en utvidgad konsulär representation föreslog experterna inte att nya konsulat skulle etableras i Kanada för närvarande, men de föreslog att den föreslagna handelsattachén i San Francisco även borde fokusera på svenska intressen på den kanadensiska västkusten. Eftersom Kanadas politiska och kommersiella betydelse hade ökat avsevärt, föreslogs det att den svenska representationen i landet bör ha diplomatisk karaktär. De noterade att många icke-brittiska länder redan hade etablerat beskickningar i Ottawa, och de framhöll även den betydande svenska befolkningen i Kanada som ytterligare motivering för att stärka den svenska representationen. För att stärka personalen föreslog de att en högre legationssekreterare borde tillsättas.[6] I augusti 1943 beslutade regeringen att upprätta en beskickning i Ottawa och dra in generalkonsulatet i Montréal. Till sändebud i Ottawa förordnades generalkonsuln i Montréal Per Wijkman.[7]

År 1949 upprättades ett beskickningskansli i Montréal underställt beskickningen i Ottawa.[8] Kansliet varade fram till 1953[9] då generalkonsulatet återupprättades.

Nedstängning redigera

I december 1992 kom beskedet att en rad svenska ambassader och konsulat skulle stängas. Beslutet skulle fattas som en del av den statsbudget som presenterades den 11 januari 1993. För Kanadas del innebar det att generalkonsulatet i Montréal (två UD-anställda) och i Toronto (tre utsända) skulle stängas.[10] Under budgetåret 1993/94 blev Utrikesförvaltningen i Montréal, liksom många andra offentliga sektorer, utsatt för omfattande besparingar och rationaliseringar. För att uppnå en mindre men mer effektiv förvaltning krävdes inte bara allmän sparsamhet utan också strukturella förändringar. För att minska kostnaderna och förbättra effektiviteten föreslog regeringen att tio utlandsmyndigheter skulle ersättas med alternativ representation från och med den 1 juli 1993, bland annat generalkonsulatet i Montréal som skulle omvandlas till honorärt konsulat eller generalkonsulat. Dessa åtgärder syftade till att minska kostnaderna genom att ersätta lönade utlandsmyndigheter med billigare alternativ och samtidigt förbättra samordningen mellan Utrikesdepartementet och dess utlandsmyndigheter med fast representation.[11]

Arbetsuppgifter redigera

Konsulatet hörde, jämte de i New York, San Francisco, Houston, Chicago och Minneapolis, till de så kallade arvskonsulaten på grund av den stora mängden arvsmål som konsulatet hade hand om. Juridiska rådgivare var knutna till dem och dessa besörjde bland annat arvsmål.[12]

Underliggande konsulat under generalkonsulatets verksamhetstid: Calgary, Chatham, Dawson City, Edmonton, Hamilton, Halifax, Kenora, Newcastle, Newfoundland, Port Arthur, Quebec City, Saint John, Sydney, Toronto, Vancouver, Victoria samt Winnipeg.[12]

Ansvarsområde redigera

Konsulatets distrikt fram till 1983 omfattade hela Kanada.[13] År 1983 året öppnade Sveriges konsulat i Vancouver och från året efter hade det konsulatet tagit över provinserna Alberta, British Columbia och Saskatchewan samt territoriet Yukon från generalkonsulatet i Montréal.[14] Från 1985 till 1990 bestod generalkonsulatets distrikt av Montréal samt provinser och territorier Quebec, Manitoba, New Brunswick, Newfoundland, Nova Scotia, Ontario och Prince Edward Island samt Northwest Territories.[15][16] Från 1991 till 1993 bestod distriktet av Montréal och Quebec, New Brunswick, Newfoundland, Nova Scotia samt Prince Edward Island.[17][18] År 1991 öppnade det svenska generalkonsulatet i Toronto som tog över Ontario, Manitoba, Alberta, Saskatchewan samt Northwest Territories.[17]

Byggnader redigera

Kansli redigera

Från åtminstone 1914 till 1915 var kansliet beläget i Canadian Express Building på 95 rue McGill, Room 516–517.[19][20] Från 1916 till 1929 var kansliet beläget i Drummond Building på 511 Saint Catherine Street West i Montréals innerstad.[21][22] Från 1930 till 1937 var kansliet beläget på 1117 Saint Catherine Street West i centrala Montréal.[23][24] Från 1938 till 1943 var kansliet beläget på 1462 Bishop Street West i centrala Montréal.[25][26] På samma adress var beskickningskansliet beläget under 1949.[8]

Från 1950 till 1953 var beskickningskansliet beläget vid Bishop Court Apartments på 1511 Bishop Street.[27][9] Därefter var generalkonsulatets kansli beläget på samma adress från 1954 till 1959.[28][29] Från 1960 till april 1962 var kansliet beläget på 2055 Bishop Street. Den 1 maj 1962 flyttande man till den då nybyggda CIBC Tower, Suite 800, 1155 Dorchester Boulevard West (omdöpt till René Lévesque Boulevard år 1987) i centrala Montréal.[30][31] Här kvarstannade man i över 30 år tills generalkonsulatet stängde 1993.[18]

Residens redigera

Från åtminstone 1965 till 1966 var generalkonsulns residens beläget vid 3460 Simpson Street i området Golden Square Mile.[32][33] Från 1966 var residenset beläget på 2801 Hill Park Circle brevid Beaver Lake på Mont Royal.[34]

Beskickningschefer redigera

Namn Period Titel Noter Ref
Konsulat (1906–1916)
Gustaf Erik Gylling 14 december 1906 – 30 oktober 1908 Konsul [1]
Hamilton Gault 30 april 1909 – 10 november 1911 Honorär generalkonsul [1]
Einar Henrik Lindquist 1 juli 1911 – 22 november 1912 Ställföreträdande konsul [1]
Gylfe Anderberg 31 december 1913 – 10 december 1915 Konsul Ställföreträdande den 22 november 1912. [1][2]
David Bergström 10 december 1915 – 18 december 1916 Konsul Konsul i Montréal och ställföreträdande generalkonsul i Brittiska Nordamerika. [35]
Generalkonsulat (1916–1993)
David Bergström 19 december 1916 – 1918 Generalkonsul [35]
Carl Otto (Carlo) von Dardel 1918–1921 Ställföreträdande generalkonsul [36]
Magnus Clarholm 1921 – 1 juli 1936 Generalkonsul [37][38]
Constans Lundquist 1936–1939 Generalkonsul [39]
Gustaf Löwenhard 1 januari 1940 – 1941 Generalkonsul [40][41]
Hugo Tamm 1941–1941 Ställföreträdande generalkonsul [42]
Per Wijkman 1 april 1941 – 1943 Generalkonsul [43][26]
– 1944–1953 – Beskickningskansli i Montréal mellan 1949 och 1953. [8][9]
August von Hartmansdorff 1953–1956 Tjänsteförättande generalkonsul [44]
Olof Ripa 1956–1959 Konsul & tjänsteförättande generalkonsul [45]
Olof Ripa 1959–1960 Generalkonsul [46]
Ingvar Grauers 1960–1963 Tjänsteförättande generalkonsul [47]
Ingvar Grauers 1963–1965 Generalkonsul [32]
Stig Engfeldt 1966 – 13 augusti 1969 Generalkonsul Dog i ämbetet. [48][49][50]
Gösta Brunnström 1969–1972 Generalkonsul [51]
Sten Aminoff 1972–1973 Ställföreträdande generalkonsul [52]
Sten Aminoff 1973–1974 Generalkonsul [53]
Olof Bjurström 1975–1980 Generalkonsul [54]
Claës Erik Winberg 1980–1985 Generalkonsul Sidoackrediterad till Nassau, Bahamas från 1981. [15][55]
Bengt Rösiö 1985–1990 Generalkonsul [16]
Karin Ahrland 1990–1993 Generalkonsul [18]
Honorärkonsulat (1993–idag)
Marie Giguere 1993–1997 Honorärkonsul [56]
Lionel P. Hurtubise 1997–2002 Honorärkonsul [57]
Daniel Johnson Jr. 2002–2020 Honorärkonsul [58]
Jocelyn Auger 2020–idag Honorärkonsul [59]

Se även redigera

Fotnoter redigera

  1. ^ Adressen till dagens honorärkonsulat som öppade 1993 efter generalkonsulatet stängt.
  2. ^ Generalkonsulatet har sitt ursprung i det konsulat som öppade 26 oktober 1906 som omvandlades till generalkonsulat 1916.

Referenser redigera

  1. ^ [a b c d e] Almquist, Johan Axel (1914). Kommerskollegium och Riksens Ständers Manufakturkontor samt konsulsstaten 1651-1910: administrativa och biografiska anteckningar. Meddelanden från svenska Riksarkivet, Ny följd. Ser. 2, 99-0506720-5 ; 4. Stockholm: Norstedt. Sid. 370–371. Sveriges generalkonsulat i Montréal i Libris. https://arkis2dok.riksarkivet.se/ra/231/Konsulathistorik.pdf. 
  2. ^ [a b] ”Svenskt generalkonsulat i Kanada - Dr David Bergström postens förste innehafvare”. Svenska Dagbladet (338): s. 5. 1915-12-12. https://www.svd.se/arkiv/1915-12-12/5/SVD. Läst 8 februari 2024. 
  3. ^ ”Utrikesministern motiverar inrättandet av generalkonsulatet i Montréal”. Svenska Dagbladet (39): s. 8. 1916-02-10. https://www.svd.se/arkiv/1916-02-10/8/SVD. Läst 15 mars 2024. 
  4. ^ ”No. 29516”, The London Gazette, 21 mars 1916, https://www.thegazette.co.uk/London/issue/29516/page/3064 
  5. ^ ”Utrikesrepresentation bör stärkas i Amerika”. Svenska Dagbladet: s. A7. 1943-04-21. https://www.svd.se/arkiv/1943-04-21/7/SVD. Läst 15 mars 2024. 
  6. ^ Günther, Christian (14 maj 1943). ”Kungl. Maj.ts proposition nr 280”. Stockholm. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-nr-280_E430280/html/. Läst 15 mars 2024. 
  7. ^ ”Beskickning i Ottawa”. Svenska Dagbladet: s. A9. 1943-08-06. https://www.svd.se/arkiv/1943-08-06/9/SVD. Läst 15 mars 2024. 
  8. ^ [a b c] Sveriges statskalender för året 1949. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1949. Sid. 275. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64333/gupea_2077_64333_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  9. ^ [a b c] Sveriges statskalender för året 1953. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1953. Sid. 301. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/66185/gupea_2077_66185_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  10. ^ Holmström, Mikael (1992-12-08). ”Ambassader läggs ner”. Svenska Dagbladet: s. 10. https://www.svd.se/arkiv/1992-12-08/10/SVD. Läst 7 februari 2024. 
  11. ^ Tarschys, Daniel (15 april 1993). ”Utrikesutskottets betänkande 1992/93:UU14: Vissa anslag m.m. inom Utrikesdepartementets område (prop. 1992/93:100 bil. 4)”. Stockholm: Utrikesutskottet. https://data.riksdagen.se/dokument/GG01UU14. Läst 19 mars 2024. 
  12. ^ [a b] ”Konsulatet Montréal (1856 – )”. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/nad?postid=Arkis%202f025db5-a83e-4ba2-9fd1-129950702638. Läst 15 mars 2024. 
  13. ^ Sköldenberg, Bengt, red (1983). Sveriges statskalender 1983. Stockholm: Liber/Allmänna. Sid. 344. Sveriges generalkonsulat i Montréal i Libris. ISBN 9138071576. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59825/gupea_2077_59825_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  14. ^ Spiegelberg, Christina, red (1984). Sveriges statskalender 1984. Stockholm: Liber. Sid. 345–346. Sveriges generalkonsulat i Montréal i Libris. ISBN 91-38-90400-4. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59786/gupea_2077_59786_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  15. ^ [a b] Spiegelberg, Christina, red (1985). Sveriges statskalender 1985. Stockholm: Liber Allmänna. Sid. 343. Sveriges generalkonsulat i Montréal i Libris. ISBN 91-38-90564-7. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59793/gupea_2077_59793_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  16. ^ [a b] Spiegelberg, Christina, red (1990). Sveriges statskalender 1990. Stockholm: Allmänna. Sid. 353. Sveriges generalkonsulat i Montréal i Libris. ISBN 913812291X. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59828/gupea_2077_59828_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  17. ^ [a b] Spiegelberg, Christina, red (1991). Sveriges statskalender 1991. Stockholm: Allmänna. Sid. 345. Sveriges generalkonsulat i Montréal i Libris. ISBN 9138125277. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59829/gupea_2077_59829_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  18. ^ [a b c] Almqvist, Gerd, red (1993). Sveriges statskalender 1993. Stockholm: Allmänna. Sid. 341. Sveriges generalkonsulat i Montréal i Libris. ISBN 9138128098. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59883/gupea_2077_59883_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  19. ^ Sveriges statskalender för år 1914. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1914. Sid. 183. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/63134/gupea_2077_63134_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  20. ^ Sveriges statskalender för år 1915. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1915. Sid. 185. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/62955/gupea_2077_62955_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  21. ^ Sveriges statskalender för skottåret 1916. Uppsala: P.A. Nordstedt & Söner. 1916. Sid. 191. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/63133/gupea_2077_63133_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  22. ^ Sveriges statskalender för året 1929. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1929. Sid. 197. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64159/gupea_2077_64159_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  23. ^ Sveriges statskalender för året 1930. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1930. Sid. 197. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64192/gupea_2077_64192_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  24. ^ Sveriges statskalender för året 1937. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1937. Sid. 217. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64198/gupea_2077_64198_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  25. ^ Sveriges statskalender för året 1938. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1938. Sid. 224. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64196/gupea_2077_64196_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  26. ^ [a b] Sveriges statskalender för året 1943. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1943. Sid. 253. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64200/gupea_2077_64200_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  27. ^ Sveriges statskalender för året 1950. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 1950. Sid. 280. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64210/gupea_2077_64210_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  28. ^ Sveriges statskalender för året 1954. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1954. Sid. 313. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64153/gupea_2077_64153_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  29. ^ Sveriges statskalender för året 1959. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1959. Sid. 310. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64194/gupea_2077_64194_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  30. ^ Sveriges statskalender för skottåret 1960. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1960. Sid. 315. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64601/gupea_2077_64601_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  31. ^ Sveriges statskalender 1962. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1962. Sid. 311. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/63726/gupea_2077_63726_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  32. ^ [a b] Sveriges statskalender 1965. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1965. Sid. 329. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/65027/gupea_2077_65027_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  33. ^ Sveriges statskalender 1966. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1966. Sid. 304. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64769/gupea_2077_64769_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  34. ^ Sveriges statskalender 1967. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1967. Sid. 319. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64607/gupea_2077_64607_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  35. ^ [a b] Jacobson, G. (1922). ”David Kristian Bergström”. Svenskt biografiskt lexikon. "3". Riksarkivet. s. 728. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=18677. Läst 19 mars 2024. 
  36. ^ Sveriges statskalender för året 1921. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1921. Sid. 191. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/63111/gupea_2077_63111_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  37. ^ Sveriges statskalender för skottåret 1936. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1936. Sid. 210. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/63605/gupea_2077_63605_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  38. ^ ”Förflyttningar inom U.D.”. Svenska Dagbladet: s. A7. 1936-05-01. https://www.svd.se/arkiv/1936-05-01/7/SVD. Läst 15 mars 2024. 
  39. ^ Sveriges statskalender för året 1939. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1939. Sid. 228. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/63588/gupea_2077_63588_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  40. ^ ”Nytt sändebud i Ankara”. Svenska Dagbladet: s. 18. 1939-09-07. https://www.svd.se/arkiv/1939-09-07/18/SVD. Läst 15 mars 2024. 
  41. ^ Sveriges statskalender för året 1941. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1941. Sid. 240. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/63335/gupea_2077_63335_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  42. ^ Harnesk, Paul, red (1962). Vem är vem?. "1, Stor-Stockholm" (2nd). Stockholm: Vem är vem bokförlag. Sid. 1276. Sveriges generalkonsulat i Montréal i Libris. https://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/1300.html. 
  43. ^ ”Ny generalkonsul”. Svenska Dagbladet: s. 20. 1941-03-22. https://www.svd.se/arkiv/1941-03-22/20/SVD. Läst 15 mars 2024. 
  44. ^ Sveriges statskalender för skottåret 1956. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1956. Sid. 328. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64334/gupea_2077_64334_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  45. ^ ”Utnämningar inom diplomatiska kåren”. Svenska Dagbladet: s. 4A. 1956-04-28. https://www.svd.se/arkiv/1956-04-28/4/SVD. Läst 8 februari 2024. 
  46. ^ ”OFFICIELLT”. Svenska Dagbladet: s. A5. 1959-05-02. https://www.svd.se/arkiv/1959-05-02/5/SVD. Läst 8 februari 2024. 
  47. ^ Sveriges statskalender 1963. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. 1963. Sid. 315. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/64768/gupea_2077_64768_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  48. ^ Sköldenberg, Bengt, red (1969). Sveriges statskalender 1969. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. Sid. 371. Sveriges generalkonsulat i Montréal i Libris. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/65665/gupea_2077_65665_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  49. ^ ”Dödsfall”. Svenska Dagbladet: s. 7. 1969-08-14. https://www.svd.se/arkiv/1969-08-14/7/SVD. Läst 14 mars 2024. 
  50. ^ ”DÖDE”. Svenska Dagbladet: s. 2. 1969-08-15. https://www.svd.se/arkiv/1969-08-15/2/SVD. Läst 14 mars 2024. 
  51. ^ Sköldenberg, Bengt, red (1972). Sveriges statskalender för skottåret 1972. Uppsala: Fritzes offentliga publikationer. Sid. 366. Sveriges generalkonsulat i Montréal i Libris. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59463/gupea_2077_59463_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  52. ^ Sköldenberg, Bengt, red (1973). Sveriges statskalender 1973. Uppsala: Almqvist & Wiksell. Sid. 366. Sveriges generalkonsulat i Montréal i Libris. 
  53. ^ Sköldenberg, Bengt, red (1974). Sveriges statskalender 1974. Uppsala: Allmänna. Sid. 390. ISBN 91-38-01839-X. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59619/gupea_2077_59619_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  54. ^ Sköldenberg, Bengt, red (1980). Sveriges statskalender 1980. Stockholm: Liber. Sid. 335. Sveriges generalkonsulat i Montréal i Libris. ISBN 91-38-05350-0. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59644/gupea_2077_59644_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  55. ^ Salander Mortensen, Jill, red (1996). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1997. Stockholm: Norstedt. Sid. 1212. Sveriges generalkonsulat i Montréal i Libris. ISBN 91-1-960852-7. https://runeberg.org/vemardet/1997/1212.html. 
  56. ^ Almqvist, Gerd, red (1997). Sveriges statskalender 1997. Stockholm: Fritzes. Sid. 176. Sveriges generalkonsulat i Montréal i Libris. ISBN 9138309734. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59831/gupea_2077_59831_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  57. ^ Spiegelberg, Christina, red (2002). Sveriges statskalender 2002. Stockholm: Fritzes. Sid. 176. Sveriges generalkonsulat i Montréal i Libris. ISBN 9138319519. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59835/gupea_2077_59835_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  58. ^ Sveriges statskalender 2010. Stockholm: Norstedts Juridik AB/Fritzes. 2010. Sid. 185. Sveriges generalkonsulat i Montréal i Libris. ISBN 978-91-38-32520-9. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/59894/gupea_2077_59894_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y. 
  59. ^ BCF Avocats [BCF_Avocats_Law] (25 februari 2020). ”Congratulations to our partner Jocelyn Auger for his appointment as Honorary Consul of #Sweden in Montreal, succeeding Daniel Johnson Jr.” (på engelska). Congratulations to our partner Jocelyn Auger for his appointment as Honorary Consul of #Sweden in Montreal, succeeding Daniel Johnson Jr.. https://twitter.com/BCF_Avocats_Law/status/1232404673031745538. 

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sveriges_generalkonsulat_i_Montréal&oldid=54642336”