Ej att förväxla med Sveriges läkarförbund.

Svenska Läkaresällskapet är en ideell organisation för läkare grundad 25 oktober 1808, och är en av Europas äldsta läkarorganisationer.[1] Sammanslutningen är läkarkårens vetenskapliga professionsorganisation som arbetar för vetenskap, utbildning, etik och kvalitet i hälso- och sjukvården. Svenska Läkaresällskapet delar ut omkring 50 miljoner kronor till forskningsanslag varje år och belönar god medicinsk forskning genom vetenskapliga priser, där Jubileumspriset om 150 000 kr är det största.

Sällskapets fana utanför Svenska Läkaresällskapets hus.

Organisation redigera

Organisationen har (2024) cirka 30 000 medlemmar.[2] Läkaresällskapet består av sektioner för olika medicinska specialiteter[3] till exempel Svenska Barnläkarföreningen och Svensk Förening för Diabetologi.

Ordförande för Svenska läkaresällskapet är sedan våren 2020 Tobias Alfvén.[4] Sommaren 2024 tar nuvarande vice ordförande, Catharina Ihre Lundgren, över.[5]

Associerade föreningar redigera

Sedan 2001 finns inom Svenska Läkaresällskapet en särskild grupp för läkarstudenter och läkare före legitimation, Svenska Läkaresällskapets Kandidat- och Underläkarförening.

Verksamhet redigera

Svenska Läkaresällskapet arrangerar debatter, seminarier och utbildningsdagar i aktuella medicinska ämnen.

Historia redigera

Svenska Läkaresällskapet grundades 1808 av Jacob Berzelius, Jonas Henrik Gistrén, Erik Gadelius, Anders Johan Hagströmer, Carl Fredrik von Schulzenheim, Eric Carl Trafvenfelt och Henrik Gahn den äldre.

Mellan 1943 och 2015 arrangerade Läkaresällskapet den tvärvetenskapliga kongressen Medicinska riksstämman, populärt kallad "läkarstämman", där forskningsrön presenterades, debatt och dialog främjades.

Medlemsantalet sjönk plötsligt 2012–2013, från omkring 17 000 medlemmar år 2012[1] till omkring 12 000 medlemmar 2013.[6] I början av 2018 var antalet 10 000.[4]

2021 gjordes en historisk medlemsreform, där de 66 vetenskapliga sektionerna tillfrågats om de ville bli medlemsföreningar. Läkarna i medlemsföreningarna blir, till skillnad från de i sektionerna, automatiskt medlemmar i SLS. Även om sektionsmedlemmar i viss utsträcking själva valt att vara med i SLS, innebar det en stor ökning i medlemsantalet.[4]

Fastigheter redigera

Sällskapet flyttade först, 1821, in i hovkirurgen J L Wenners hus i Kvarteret Johannes större på Jakobsgatan i Stockholm. 1878 gjordes en omfattande ombyggnad efter ritningar av Carl Curman. 1907 såldes huset till Svenska Teknologföreningen, varefter sällskapet flyttade in i det nya Svenska Läkaresällskapets husKlara Östra Kyrkogata 10 i Stockholm.[7]

Referenser redigera

Externa länkar redigera

Officiell webbplats