Svea Peters

svensk skådespelare

Svea Beda Helmina Peters, född Wolffhagen,[2] tidigare gift Asklöf, född 13 mars 1872 i Göteborg, död i oktober 1928,[3] var en svensk skådespelare.

Svea Peters
Svea Peters 1897 (då Asklöf).
Svea Peters 1897 (då Asklöf).
FöddSvea Beda Helmina Wolffhagen
13 mars 1872
Göteborg
Dödoktober 1928
BegravdNorra begravningsplatsen[1]
kartor
Andra namnSvea Asklöf
MakeAsklöf
(?–?)
Hjalmar Peters
(1900–1928; hennes död)
IMDb SFDb

Hon var engagerad hos Hjalmar Selander 1894–1896 och vid Folkteatern i Stockholm från 1896. Bland hennes roller märks Anna i Värmlänningarna, Agnes i Löjen och tårar, Stina i Nerkingarne och Margaretha i Mefisto.

Hon var från 1900 fram till sin död gift med regissören och skådespelaren Hjalmar Peters.[4] De är begravda på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[5]

FilmografiRedigera

TeaterRedigera

RollerRedigera

År Roll Produktion Regi Teater
1920 Hennes lilla majestät
Paul Lanzinger
Folkteatern[6]
Barken Margareta
Christian Bogø och J. Ravn-Jensen
Folkteatern[7]
1921 Medverkande Denna sida opp, revy
Karl-Ewert och Karl Gerhard
Olle Nordmark Folkteatern[8]
Augusta Lokman, tidningsbud Vagnmakarns frieri
Hjalmar Peters
Hjalmar Peters Folkteatern[9]
Hemslavinnor
Christian Bogø och Axel Frische
Hjalmar Peters Folkteatern[10]
1922 Hemslavinnor
Christian Bogø och Axel Frische
Hjalmar Peters Folkteatern
1923 Hemslavinnor
Christian Bogø och Axel Frische
Hjalmar Peters Folkteatern
Sömngångerskan
Mark Swan
Hjalmar Peters Folkteatern[11]
Fru Ström, Langsteds svärmor Svärmor i klämma
Alfred Aatoft
Hjalmar Peters Folkteatern[12]
Lovisa Löfqvist Jazzflugan
Sven Rune
Hjalmar Peters Folkteatern[13]
1924 Anna-Lisa Grip Högsta vinsten
Hjalmar Peters
Hjalmar Peters Folkteatern[14]
Gamla fru le Gueldic Hans rätta hustru
Jacques Bousquet och Henri Falk
Hjalmar Peters Helsingborgs stadsteater
Fru Pascal Fröken Pascal
Martial Piéchaud
Gerda Lundequist-Dalström Helsingborgs stadsteater
Herodias Salome
Oscar Wilde
Torsten Hammarén Helsingborgs stadsteater
1925 Fru Anna Borg Dagens hjälte
Carlo Keil-Möller
Torsten Hammarén Helsingborgs stadsteater
Jungfru Andersson Thora van Deken
Henrik Pontoppidan och Hjalmar Bergstrøm
Gerda Lundequist-Dalström Helsingborgs stadsteater

KällorRedigera

Noter
  1. ^ Peters, Svea Beda Helmina, Svenska gravar, läs online, läst: 3 april 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Hjalmar PetersSvensk Filmdatabas
  3. ^ Dödsannons i Svenska Dagbladet, 16 oktober 1928, sid. 2
  4. ^ Svenska Dagbladet, 22 december 1900, sid. 6
  5. ^ SvenskaGravar
  6. ^ Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 3 september 1920. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1920-09-03/237/6. Läst 16 mars 2016. 
  7. ^ Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 26 oktober 1920. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1920-10-26/290/6. Läst 16 mars 2016. 
  8. ^ Stig (2 januari 1921). ”Nyårsrevyernas debut: Premiär på åtta scener inför fullsatta hus : 'Denna sida opp' gör succès på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 1. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-01-02/1/1. Läst 18 mars 2016. 
  9. ^ Bo Bergman (2 september 1921). ”'Vagnmakarens frieri' på Folkteatern: Premiären i går på Hjalmar Peters' lustspel”. Dagens Nyheter: s. 7. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-09-02/235/7. Läst 18 mars 2016. 
  10. ^ Teater Musik: Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 9. 21 september 1921. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-09-21/254/9. Läst 18 mars 2016. 
  11. ^ Teater och Musik: Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 9. 11 oktober 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-10-11/276/9. Läst 18 mars 2016. 
  12. ^ Bo Bergman (18 november 1923). ”Teater och Musik: Folkteaterns senaste pjäsval”. Dagens Nyheter: s. 13. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-11-18/314/13. Läst 18 mars 2016. 
  13. ^ Teater och Musik: Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 10. 28 november 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-11-28/324/10. Läst 18 mars 2016. 
  14. ^ Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 22 februari 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-02-22/52/7. Läst 29 augusti 2015. 

Externa länkarRedigera