Öppna huvudmenyn
Ej att förväxla med Svart jord.

Svartjord, eller tjernozem (från ryska чернозём, tjernaja betyder svart, och zemlja jord), nästan helt svart jordmån med upp till en meter djupt humus. Svartjord bildas i grovkorniga, väldränerade och kalkrika markområden. Den förekommer främst i områden där vegetationen utgörs av grässtäpp. Jorden har mycket goda odlingsegenskaper och är eftertraktad i stora delar av världen.

Svartjord/chernozem
Black dirt in Black Dirt Region.jpg
Information
Används i:WRB, CanSIS, övriga
WRB Kod:CH
Profil:AhBC
Grundmaterial:Lössjord
Klimat:Fuktigt inlandsklimat
Geografisk fördelning
Chernozem distribution.JPG
Global fördelning av chernozem
Ivan Sjisjkins målning föreställande chernozemlandskap.

Spridning och användningRedigera

Stora områden med i uppodlad svartjord finns i bland annat Rumänien, Ungern, Ukraina och Moldavien samt ett jordbälte i Nordamerikas prärie. Det finns många olika typer av svarta jordmåner och klassas olika beroende på vilket klassificeringssystem som används.

Den relativa bristen av regn i områdena med svartjord resulterar i att kalium, kalcium, natrium och magnesium inte sköljs ned i marken utan stannar i den odlingsbara humusens A-horisont. Under ofta återkommande torrperioder stiger kalciumkarbonat från B-horisonten med hjälp av kapillärverkan. Vindavsatt lössjord bidrar även till att ge svartjorden en lerig jordstruktur. Gräs trivs utmärkt i dessa förhållanden, och historiskt sett var jorden mycket svårhanterad med dåtidens träplogar på grund av gräsets täta rotsystem. Bönder ansåg att jorden var värdelös tills stålspetsplogen uppfanns under 1800-talet.[1]

Illegal exportRedigera

Försäljning av jorden har varit förbjuden i Ukraina sedan år 1992. Trots detta säljs det svartjord för cirka 900 miljoner dollar om året från Ukraina. Den svarta marknaden underminerar en hållbar ekonomisk utveckling i Ukraina som framgångsrik spannmålsexportör när markena förstörs på grund av den illegala handeln. Jorden säljs som blomjord till trädgårdsbutiker runt om i världen, till farmare och växthus.[2]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Encyclopedia of Russian History. Macmillan Publishers USA. 2004. sid. 151. ISBN 0-02-865907-4 
  2. ^ Leo Kraznozhon och Oleg Peregon (17 november 2011). ”Kyiv Post. Independence. Community. Trust - Opinion - OP-ED - Black market for rich black earth” (på engelska). http://www.kyivpost.com/news/opinion/op_ed/detail/116610/. Läst 9 april 2012.