Ej att förväxla med Svart jord.

Svartjord, eller tjernozem (från ryska чернозём, tjernaja betyder svart, och zemlja jord), nästan helt svart jordmån med upp till en meter djupt humus. Svartjord bildas i grovkorniga, väldränerade och kalkrika markområden. Den förekommer främst i områden där vegetationen utgörs av grässtäpp. Jorden har mycket goda odlingsegenskaper och är eftertraktad i stora delar av världen.

Svartjord/chernozem
Black dirt in Black Dirt Region.jpg
Information
Används i:WRB, CanSIS, övriga
WRB Kod:CH
Profil:AhBC
Grundmaterial:Lössjord
Klimat:Fuktigt inlandsklimat
Geografisk fördelning
Chernozem distribution.JPG
Global fördelning av chernozem
Ivan Sjisjkins målning föreställande chernozemlandskap.

Spridning och användningRedigera

Stora områden med i uppodlad svartjord finns i bland annat Rumänien, Ungern, Ukraina och Moldavien samt ett jordbälte i Nordamerikas prärie. Det finns många olika typer av svarta jordmåner och klassas olika beroende på vilket klassificeringssystem som används.

Den relativa bristen av regn i områdena med svartjord resulterar i att kalium, kalcium, natrium och magnesium inte sköljs ned i marken utan stannar i den odlingsbara humusens A-horisont. Under ofta återkommande torrperioder stiger kalciumkarbonat från B-horisonten med hjälp av kapillärverkan. Vindavsatt lössjord bidrar även till att ge svartjorden en lerig jordstruktur. Gräs trivs utmärkt i dessa förhållanden, och historiskt sett var jorden mycket svårhanterad med dåtidens träplogar på grund av gräsets täta rotsystem. Bönder ansåg att jorden var värdelös tills stålspetsplogen uppfanns under 1800-talet.[1]

Illegal exportRedigera

Försäljning av jorden har varit förbjuden i Ukraina sedan år 1992. Trots detta säljs det svartjord för cirka 900 miljoner dollar om året från Ukraina. Den svarta marknaden underminerar en hållbar ekonomisk utveckling i Ukraina som framgångsrik spannmålsexportör när markena förstörs på grund av den illegala handeln. Jorden säljs som blomjord till trädgårdsbutiker runt om i världen, till farmare och växthus.[2]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Encyclopedia of Russian History. Macmillan Publishers USA. 2004. sid. 151. ISBN 0-02-865907-4 
  2. ^ Leo Kraznozhon och Oleg Peregon (17 november 2011). ”Kyiv Post. Independence. Community. Trust - Opinion - OP-ED - Black market for rich black earth” (på engelska). http://www.kyivpost.com/news/opinion/op_ed/detail/116610/. Läst 9 april 2012.