Svarthakad sparv

Asiatisk fågel i familjen fältsparvar

Svarthakad sparv[2] (Emberiza stewarti) är en centralasiatisk fågel i familjen fältsparvar inom ordningen tättingar.[3]

Svarthakad sparv
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Adult hane i vinterdräkt.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFältsparvar
Emberizidae
SläkteEmberiza
ArtSvarthakad sparv
E. stewarti
Vetenskapligt namn
§ Emberiza stewarti
Auktor(Blyth, 1854)

Utseende redigera

Svarthakad sparv mäter cirka 17 centimeter, har roströd övergump och vita sidor på den rödbruna stjärten.[4] Hane i häckningsdräkt har kontrastrikt huvud i ljusgrått med svart haka och ögonmask, rödbrun ovansida, roströd mantel och bröstsida, och vit undersida.[4] Teckningen på huvudet hos den adulta hanen i vinterdräkt är diffusare, och manteln är mörkstreckad.[4] Den adulta honan är gråaktig, utan distinkta drag och påminner om en tallsparvshona utan kontrasterande huvudteckning.[4]

 
Adult hane i häckningsdräkt.
 

Utbredning redigera

Svarthakad sparv häckar från södra Turkmenistan till norra Afghanistan, norra Pakistan och nordvästra Indien.[3] Vintertid förekommer den i södra Afghanistan och Pakistan, men de flesta flyttar längre söderut in i norra Indien, söderut till Gujarat, västra Uttar Pradesh och nordöstra Maharashtra.[5] Tillfälligt har den påträffats i Förenade Arabemiraten[1] och nyligen även i Kina.[6]

Systematik redigera

Fågeln behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Dess närmaste släktingar i släktet Emberiza är gulsparv (Emberiza citrinella), tallsparv (Emberiza leucocephalus) och häcksparv (Emberiza cirlus).[7]

Ekologi redigera

Fågeln häckar på klippiga sluttningar med grästuvor och enstaka buskar, vid foten av berg och i bergsområden upp till 3000 meters höjd.[4] Den lever huvudsakligen av gräsfrön, höst och vinter också bär.[5]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats, men den beskrivs som lokalt vanlig till vanlig.[8]

Namn redigera

Fågelns svenska och vetenskapliga artnamn hedrar Ludovick Charles Stewart (1819-1888), kirurg och general i British Army i Indien samt naturforskare.[9]

Noter redigera

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Emberiza stewarti Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b c d e] Raffael Ayé, Manuel Schweizer, Tobias Roth (2014). Helm Field Guide: Birds of Central Asia (andra upplagan). London: Bloomsbury Publishing Plc. sid. 310-311. 978-0-7136-7038-7 
  5. ^ [a b] Madge, S. (2018). White-capped Bunting (Emberiza stewarti). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61867 19 september 2018).
  6. ^ Tian, S.-X., Ding, J.-Q., Ma, M., Guo, H. & Li, X.-B. (2013) White-capped Bunting Emberiza stewarti - A new record of bird from China. Chinese J. Zool. 48(5): 774–775.
  7. ^ Päckert, M., Y.-H. Sun, P. Strutzenberger, O. Valchuk, D.T. Tietze, and J. Martens (2015), Phylogenetic relationships of endemic bunting species (Aves, Passeriformes, Emberizidae, Emberiza) from the eastern Qinghai-Tibet Plateau, Vertebrate Zool. 65, 135-150.
  8. ^ Grimmett, R.; Inskipp, C.; Inskipp, T. 1998. Birds of the Indian Subcontinent. Christopher Helm, London.
  9. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar redigera