Svärdstör
Svärdstör[3] (Psephurus gladius) var en mycket stor art i familjen skedstörar som förekom i Yangtzefloden i Kina[4]. Arten har inte observerats sedan 2003[4] och betraktas numera som utdöd[1].
| Svärdstör Status i världen: Utdöd [1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Benfiskar Osteichthyes |
| Underklass | Strålfeniga fiskar Actinopterygii |
| Ordning | Störartade fiskar Acipenseriformes |
| Familj | Skedstörar Polyodontidae |
| Släkte | Psephurus Günther, 1873 |
| Art | Svärdstör P. gladius |
| Vetenskapligt namn | |
| § Psephurus gladius | |
| Auktor | E. von Martens, 1862[2] |
| Synonymer | |
| |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Utseende redigera
Svärdstören är en avlång fisk med långt huvud och starkt förlängd nos med en platt, paddelliknande form. Kroppen har små fjäll, men endast på stjärtfenan och dess spole. Liksom hos de egentliga störfiskarna (familjen Acipenseridae) har den en utskjälpbar mun, men denna har tänder, om än mycket små, och saknar skäggtömmar.[5] Arten mäter i snitt 3 meter.[6] Uppgifter om maximallängd på 7 meter[1][5] bedöms av andra forskare som osannolika[6].
Utbredning och systematik redigera
Det sista utbredningsområdet var Yangtzefloden, inklusive dess estuarium vid Östkinesiska havet.[1] Historiskt har den även förekommit i Gula floden, som är sammankopplad genom Stora kanalen, och dess estuarium vid Gula havet.[7][8][9]
Svärdstören placeras som ensam art i släktet Psephurus, och är en av två arter inom familjen Polyodontidae, där den andra är den amerikanska skedstören (Polyodon spathula). Det finns fossil av skedstörar som är 125 miljoner år gamla.
Ekologi redigera
Litet är känt om svärdstörens ekologi, men man antar den var anadrom; att den levde huvudsakliga delen av sitt liv i saltvatten eller, i detta fall, flodmynningens brackvatten, och gick upp i floden främst för att leka. Utanför parningstiden var den solitär. Födan bestod främst av fisk, men den tog också krabbor och räkor.[5]
Fortplantning redigera
Svärdstören blev könsmogen vid en ålder av 8 till 12 år och en vikt av 25 kg. Lektiden inföll under mitten av mars till tidigt i april, då fiskarna samlades uppe i Yangtzefloden, vid ett område med blandad sand- och dy- respektive småsten- och grusbotten, på 10 m djup.[5]
Status och hot redigera
.jpg)
Arten är klassificerad som utdöd av IUCN.[1] 2002 fångades en hona som dog snart efteråt, och 2003 observerades och följdes en individ. Detta var de två sista kända observationerna av arten.[4] 2010 uppskattade man populationen till mindre än 50 individer.[1] Främsta orsak till nedgången har varit överfiske och dammbyggen som hindrar artens lekvandringar. Försök med uppfödning har inte varit framgångsrika.[1]
Referenser redigera
- ^ [a b c d e f g] Qiwei, W. 2022 Psephurus gladius . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 22 juli 2022.
- ^ ”Psephurus gladius Martens, 1862” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=573240. Läst 28 juli 2012.
- ^ Naturhistoriska riksmuseets databas över fisknamn Arkiverad 1 december 2017 hämtat från the Wayback Machine. Naturhistoriska riksmuseet Läst 2012-07-25
- ^ [a b c] https://relay.nationalgeographic.com/proxy/distribution/public/amp/animals/2020/01/chinese-paddlefish-one-of-largest-fish-extinct Arkiverad 10 januari 2020 hämtat från the Wayback Machine.?
- ^ [a b c d] ”Psephurus gladius (Martens, 1862)” (på engelska). FAO. http://www.fao.org/fishery/species/14620/en. Läst 28 juli 2012.
- ^ [a b] Binohlan, Crispina B.; Capuli, Estelita Emily (3 juli 2012). ”Psephurus gladius Martens, 1862 Chinese paddlefish” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/summary/Psephurus-gladius.html. Läst 28 juli 2012.
- ^ ”Species Fact Sheets: Psephurus gladius (Martens, 1862)”. Species Fact Sheets: Psephurus gladius (Martens, 1862). Food and Agricultural Organization of the United Nations. http://www.fao.org/fishery/species/14620/en. Läst 1 februari 2019.
- ^ Xie, J.Y.; W.J. Tang; Y.H. Yang (2018). ”Fish assemblage changes over half a century in the Yellow River, China”. Ecology and Evolution 8 (8): sid. 4173–4182. doi:. PMID 29721289.
- ^ Li, S.Z. (2015). Fishes of the Yellow River and Beyond. The Sueichan Press. sid. 61–63. ISBN 9789578596771