Strömsnäsbruk
Strömsnäsbruk är en tätort i Markaryds kommun i Kronobergs län, vid Lagan och E4, ungefär en och en halv mil norr om Markaryd.
| Strömsnäsbruk | |
| Tätort | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Småland |
| Län | Kronobergs län |
| Kommun | Markaryds kommun |
| Distrikt | Traryds distrikt |
| Koordinater | 56°32′29″N 13°43′45″Ö / 56.54139°N 13.72917°Ö |
| Area | 332 hektar (2018)[2] |
| Folkmängd | 2 352 (2019)[1] |
| Befolkningstäthet | 7,084 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T1980[3] |
| GeoNames | 2671230 |
  Ortens läge i Kronobergs län
| |
| SCB:s tätortsavgränsning (långsam) Redigera Wikidata | |
HistoriaRedigera
I Strömsnäsbruk anlades i slutet av 1890-talet ett pappersbruk. Strömsnäsbruk kom därefter fram till 1970-talets slut mer eller mindre att vara synonymt med bruket, Strömsnäs Bruk. När bruket var som störst – på 1960-talet – hade det över 800 anställda. Tillverkningen av massa och papper skedde 1898–1981 vid det i dag till stor del rivna bruksområde där "Lottas bäck" rinner ut i Lagan. Papper tillverkades mellan åren 1898–1981 och sulfitmassa 1906–1974. Viktiga produkter var, från åtminstone 1937, papperssäckar, på 1950-talet tjärpapp, och under 1960- och 1970-talen smörpapper.
Stationen i Strömsnäsbruk öppnades 1897 vid Skåne-Smålands Järnväg (SSJ). [4] Järnvägen är i dag nedlagd på sträckan Värnamo-Traryd och uppriven mellan Ljungby–Traryd, men på sträckan Markaryd–Strömsnäsbruk ordnas fortfarande museiturer varje sommar med Skåne-Smålands Jernvägsmuseiförening. Tidigt fanns även en smalspårig 643 mm-bana från Delary. Denna bana nådde Strömsnäs 1895. Detta för transport av timmer till Delary från flottningen i Lagan. Senare kom man att transportera sulfatmassa från Delary Bruk till Strömsnäs Bruk. Banan blev avvecklad 1957-1959. Lokomotivet August Schmitz från 1916 finns uppställt vid stationen.
Strömsnäsbruk är beläget i Traryds socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Traryds landskommun. I denna inrättades för orten 5 mars 1903 Strömsnäsbruk municipalsamhälle, vilket upplöstes när orten och landskommunen 1952 uppgick i Traryds köping. Orten ingår sedan 1971 i Markaryds kommun.[5]
BefolkningsutvecklingRedigera
| Befolkningsutvecklingen i Strömsnäsbruk 1960–2015[6][7] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 2 306 | |||
| 1965 | 2 553 | |||
| 1970 | 2 951 | |||
| 1975 | 2 754 | |||
| 1980 | 2 574 | |||
| 1990 | 2 399 | 324 | ||
| 1995 | 2 394 | 325 | ||
| 2000 | 2 026 | 326 | ||
| 2005 | 2 006 | 326 | ||
| 2010 | 2 066 | 333 | ||
| 2015 | 2 246 | 339 | ||
SamhälletRedigera
På orten finns flera butiker, restauranger, apotek, Vårdcentral, äldreboende, förskola och grundskola.
Under första hälften av 1900-talet etablerades flera frikyrkor på orten såsom frälsningsarmen, baptistkyrka, missionskyrka och pingstkyrka. På 1950-talet byggde Svenska kyrkan en lokal, Sankt Andreas kyrka vilken tillhör Traryds församling.
KommunikationerRedigera
Strömsnäsbruk ligger vid motorvägen på E4.
Med buss finns förbindelse söderut till Markaryd och norrut till Ljungby.
NäringslivRedigera
Efter nedläggningen av Strömsnäs Bruk finns ingen dominerande arbetsgivare på orten. Näringslivet är mer diversifierat med bland annat Glas-Lindbergs, bänkskivetillverkaren Lechner[8] och korvtillverkaren Lindvalls Chark AB. Transcom AB, ett call-center, som hade etablerat sig på det gamla bruksområdet lades ner 2012.[9]
Grunden för att bygga industri på platsen var tillgång på vattenkraft från Lagan. Nu finns Kraftstationen Kvarnaholm kvar och ägs av norska Statkraft. Fallhöjden är 7 m och årsproduktionen beräknas till i genomsnitt 27 GWh.
Se ävenRedigera
NoterRedigera
- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 mars 2020, läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 15 oktober 2013, (Källa från Wikidata)
- ^ Skåne-Smålands järnväg i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917)
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
- ^ ”Lechner - Expo.nibe.com”. expo.nibe.com. https://expo.nibe.com/foretag/lechner. Läst 14 december 2020.
- ^ ”Café ska hjälpa arbetslösa”. Sveriges Radio. 12 mars 2012. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2067&artikel=5011931. Läst 20 december 2012.