Storeria hidalgoensis[3] är en ormart som beskrevs av Taylor 1942. Storeria hidalgoensis ingår i släktet Storeria och familjen snokar.[4][5] IUCN kategoriserar arten globalt som sårbar.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[4]

Storeria hidalgoensis
Status i världen: Sårbar[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
OrdningFjällbärande kräldjur
Squamata
FamiljSnokar
Colubridae
SläkteStoreria
ArtStoreria hidalgoensis
Vetenskapligt namn
§ Storeria hidalgoensis
AuktorTaylor, 1942
Synonymer
Storeria occipitomaculata SMITH 1976[2] (men den godkänns oftast som art)
Hitta fler artiklar om djur med

Arten förekommer i Mexiko i bergstrakten Sierra Madre Oriental. Utbredningsområdet sträcker sig över delstaterna Nuevo Leon, Tamaulipas, San Luis Potosí och Hidalgo. Storeria hidalgoensis lever i regioner som ligger 1400 till 1800 meter över havet. Habitatet utgörs av olika slags skogar med barrträd och/eller lövträd. Ormen besöker ibland betesmarker men den undviker jordbruksmark. Honor lägger inga ägg utan föder levande ungar.[1]

Källor redigera

  1. ^ [a b c] 2007 Storeria hidalgoensis Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ Smith,H.M. & Smith,R.B. (1976) Synopsis of the Herpetofauna of Mexico. Vol. III. Source analysis and index for Mexican reptiles., John Johnson, North Bennington, Vermont.
  3. ^ Taylor, Edward H. (1942) Mexican snakes of the genera Adelophis and Storeria., Herpetologica 2 (4): 75-79
  4. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (20 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/storeria+hidalgoensis/match/1. Läst 24 september 2012. 
  5. ^ Storeria hidalgoensis i TIGR Reptile Database. Uetz P., 2016. Läst 5 mars 2018.


Externa länkar redigera