Stora ungerska slättlandet eller Alföld (ungerska: Alföld eller Nagy-Alföld, tidigare Nagy-Magyar-Alföld) är ett vidsträckt slättland som ligger i Pannoniska bäckenet. Det genomkorsas av de två stora floderna Donau och Tisza och deras bifloder. Slättlandet avgränsas i norr och öster av Karpaterna, i sydväst av Dinariska alperna och i nordväst av Transdanubiska bergen (bortom de senare finns Lilla ungerska slättlandet).[1]

Jordbruk på Slättlandet
Slättlandet inom nuvarande Ungern

Inom Ungern är Alföld uppdelad mellan två regioner: Észak-Alföld (Nord) och Dél-Alföld (Syd).

HistoriaRedigera

Fram till första världskrigets slut låg Alföld i mitten av gamla Ungerska Kungariket, ofta omtalad som Puszta. Sedan Trianonfördraget 1921 är slätten uppdelat mellan Ungern och fem "efterträdarstater": Slovakien, Ukraina, Rumänien, Serbien och Kroatien trots att slättlandet (till skillnad från de omkringliggande bergskedjorna) nästan överallt hade ungersk befolkningsmajoritet.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Tivadar Gaudenyi och Milan Mihajlović: THE PANNONIAN PLAIN: DENOMINATION, DEFINITION AND SUBDIVISION (GF 2019 THEMATIC ISSUE)