Dinariska alperna eller Dinariderna är en bergskedja på västra Balkan, längs Adriatiska havet. Berggrunden består av kalksten och dolomit. Högsta toppen når 2 694 m ö.h.

Dinariska alperna
Bergskedja
Berget Orjen vid Kotorviken i Montenegro
Länder Slovenien, Kroatien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro, Kosovo, Albanien
Region Balkanhalvön
Högsta punkt Maja Jezercë
 - höjdläge 2 694 m ö.h.
 - koordinater 42°26′30″N 19°48′45″Ö / 42.44167°N 19.81250°Ö / 42.44167; 19.81250
Längd 645 km (NV-SÖ)
Geologi Sedimentär bergart
Period Mesozoikum
GeoNames 3202027
Topografisk karta över Dinariska alperna
Topografisk karta över Dinariska alperna

Etymologi och namnformerRedigera

Dinariska alperna är uppkallade efter Kroatiens högsta berg, Dinara. Bergskedjans namn på olika språk:

  • Albanska: Alpet Dinaride eller Alpet Dinarike
  • Bosniska: Dinarske planine eller Dinaridi
  • Kroatiska: Dinarske planine, Dinarsko gorje eller Dinaridi
  • Montenegrinska: Dinarske planine/Динарске планине eller Dinaridi/Динариди
  • Slovenska: Dinarsko gorstvo

GeografiRedigera

Dinariderna ligger på västra Balkan, mellan Adriatiska havet och Pannoniska bäckenet. I nordväst är bergskedjan relativt smal och ansluter till Alperna via Juliska alperna i Slovenien. Söderut breddas bergområdet och präglar sydvästra Kroatien, större delen av Bosnien-Hercegovina, sydvästra Serbien, större delen av Montenegro och nordligaste Albanien. De högsta höjderna finns i den sydligaste delen, i de Albanska alperna, där högsta toppen är Maja Jezercë på 2 694 m ö.h. Gränsen i söder brukar läggas vid floden Drin i Albanien, men Helleniderna med Pindosbergen i Grekland är en naturlig fortsättning söderut. De inre Dinariderna övergår i sydost till lägre topografi innan Besna Kobila, Osogovbergen och de bulgariska Rilabergen och Rodopibergen tar vid.

GeologiRedigera

Berggrunden består mest av kalksten och dolomit från mesozoikum. Dinariska alperna är en del av Dinarisk–hellenska bergskedjesystemet, där även Pindosbergen ingår. Topografin har uppstått genom en pågående kenozoisk kollision med den Adriatiska plattan, som kan ses som en del av en större kollision mellan Afrika och Europa.[1][2]

KlimatRedigera

Höglandet hyser såväl Kroatiens som Bosnien-Hercegovinas lägsta årsmedeltemperatur både vintertid och sommartid. Bergskedjan är Kroatiens nederbördsrikaste område med en årsnederbörd på 1000–1500 mm, varav det mesta faller vintertid, då som snö. Snöovädrena i bergen kan bli kraftiga och orsaka trafikproblem på grund av snöskred, laviner eller snöstorm. Vindarna kan vintertid bli relativt kraftiga och medföra att nordostvindar med kraftiga snöstormar blåser ned över kustområdena.

På grund av det isolerande läget från milda havsvindar och fuktig inlandsluft är nätterna, oavsett årstid, alltid kyliga, även om så temperaturen dagtid på sommaren överstiger 35 plusgrader.

ReferenserRedigera

  1. ^ The Adriatic and the Aegean Plates Eurasian Tectonics. Läst 23 november 2016.Vlahović, Igor; Tišljar, Josip; Velić, Ivo; Matičec, Dubravko (2005). ”Evolution of the Adriatic Carbonate Platform: Palaeogeography, main events and depositional dynamics”. Palaeogeography, Palaeoclimatology, Palaeoecology 220 (3–4): sid. 333–360. doi:10.1016/j.palaeo.2005.01.011. 
  2. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 7 april 2016. https://web.archive.org/web/20160407001237/http://eurasiatectonics.weebly.com/adriatic-and-aegean-plates.html. Läst 21 juli 2020.