Öppna huvudmenyn
Stora Sköndals huvudbyggnad, 2015.

Stora Sköndal är en diakoniinstitution i stadsdelen Sköndal i Stockholm, grundad 1898 i Gävle för utbildning av diakoner. Sedan 1905 bedrivs verksamheten på nuvarande plats. Tillsammans med Ersta diakoni driver man numera Ersta Sköndal högskola.

Innehåll

HistorikRedigera

 
Stora Sköndal 1927.
 
Stora Sköndal sjuksal.

I trakten finns gravfält som troligen härrör från före vikingatiden. På 1500-talet låg här gården Sjunda eller Siuende, alltså Sjöända vilket syftar på Drevvikens norra ände. Under drottning Kristina ändrades namnet till Sköndal och gården var ett av hennes jaktslott.[1] Gården blev säteri år 1642.[2] Nuvarande huvudbyggnad uppfördes år 1686 på initiativ av assessorn Claes Henrik Grönhagen. Det rör sig om en enplans träbyggnad med två korta mot norr framspringande flyglar. Det höga valmade taket var ursprungligen täckt med handsmidd plåt (idag fabrikstillverkad falsad plåt). Fasaderna består av gulmålad panel med gråvita detaljer.[3] Byggnadens mycket goda proportioner och de integrerade flygelutsprången talar för att en arkitekt anlitats. Åtminstone var den kungl. arkitekten J. de la Vallée inblandad vid moderniseringen av Grönhagens stenhus vid Lilla Nygatan i Stockholm vid samma tid. Byggnaden på Stora Sköndal har fått en s.k. blåklassning av Stockholms stadsmuseum vilket anger "bebyggelse vars kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen".[2]

Från 1700-talet ägdes Sköndal av den adliga släkten Hildebrand. På 1700 tillkom gårdarna Skönstavik och Sköndalsbro som lydde under Stora Sköndal. Under slutet av 1700-talet tillhörde gården Ulrik von Düben och hans hustru Ulrika Eleonora Hildebrand. 1830 ändrades gårdens namn till Stora Sköndal, det fanns även ett Lilla Sköndal som före 1830 hette Stora Tallkrogen och var ett värdshus vid Dalarövägen. Då tillhörde egendomen häradshövding J.M. Stridbeck, vars dotter Nanna blev gift med amiralitetskammarrådet Per Olof Bäckström.[4]

Diakonisällskapet förvärvar SköndalRedigera

År 1905 förvärvades Stora Sköndals gård och mark av Svenska Diakonisällskapet. Ägorna var vid köptillfället ungefär 225 hektar stora. Sällskap sökte en plats för utbildning av manliga diakoner och vård av sjuka. Som mest omfattade sjukvården omkring 250 patienter. Mellan 1908 och 1917 drev Stora Sköndal en alkoholistanstalt. Efter 1948 fick även kvinnor utbilda sig. Huvudbyggnaden nyttjades fram till 1950-talet för kök och kontor. I huset fanns även en kyrksal och matsal samt bostäder för husmor, husfar, elever och kökspersonal. Vid den tiden var Stora Sköndal en lantegendom med levande jordbruk som bedrevs fram till 1940-talet.[1] Kyrkogården stod klar 1909 och gravkapellet 1915. År 1929 invigdes Stora Sköndals kyrka där Svenska Diakonanstalten var byggherre och Hakon Ahlberg arkitekt. Numera finns enbart administration i huvudbyggnaden och på den kringliggande marken finns en lång rad nyare byggnader för Diakonisällskapets verksamhet.

Diakonisällskapet bedriver idag verksamhet förutom i Sköndal även i Hökarängen och Sundbyberg. Totalt finns över 300 platser för äldreomsorg, 30 slutenvårdsplatser och 16 dagvårdsplatser. Dessutom finns seniorboende med 250 hushåll.

BilderRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Stora Sköndal - historik. Arkiverad 21 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ [a b] Stockholms stadsmuseum: Sköndal. Arkiverad 22 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ Selling, Gösta (1977). Säterier och gamla gårdar i Stockholmstrakten. Stockholm: Bonniers. sid. 181. ISBN 91-0-039434-3 
  4. ^ Malmgårdar och Sommarnöjen i Gamla Stockholm, Carl Forsstrand

Externa länkarRedigera