Wikipedia

Stora Sköndal

Stora Sköndal är en diakoniinstitution i stadsdelen Sköndal i Stockholm, grundad 1898 i Gävle för utbildning av diakoner. Sedan 1905 bedrivs verksamheten på nuvarande plats. Tillsammans med Ersta diakoni driver man numera Marie Cederschiöld högskola.

Stora Sköndals huvudbyggnad, 2015.

Historik

redigera
 
Stora Sköndal 1927.
 
Stora Sköndal sjuksal.

Diakoniinstitutionen var ursprungligen en bondgård från järnåldern och framåt. Nära huvudbyggnaden finns två gravfält som troligen brukats under vendeltiden och vikingatiden. Äldsta skriftliga belägget för gården är från 1397, då namnet stavades Siondae.[1] Senare stavningar är Søendhe, Siunda, Siöenda och Söndöö. På modern svenska blir det "Sjöända", vilket syftar på Drevvikens norra ände. Under drottning Kristina ändrades namnet till Sköndal och gården blev ett av hennes jaktslott.[2] Den blev säteri år 1642.[3]

Nuvarande huvudbyggnad uppfördes år 1686 på initiativ av assessorn Claes Henrik Grönhagen. Det rör sig här om en enplans träbyggnad med två korta mot norr framspringande flyglar. Taket är högt, valmat och täckt med plåt. Fasaderna är gulmålad panel med gråvita detaljer.[4]

Byggnadens proportioner och de integrerade flygelutsprången talar för att en arkitekt anlitats. Hovarkitekten Jean de la Vallée var vid denna tid engagerad i moderniseringen av Grönhagens stenhus på Lilla Nygatan i Stockholm. Mycket talar för att han även anlitades vid utformningen av Stora Sköndal. Byggnaden på Stora Sköndal är blåklassad av Stockholms stadsmuseum, vilket anger "bebyggelse vars kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen".[3]

Från 1700-talet ägdes Sköndal av den adliga släkten Hildebrand. Då tillkom gårdarna Skönstavik och Sköndalsbro, som lydde under Stora Sköndal. Vid slutet av 1700-talet tillhörde gården Ulrik von Düben och hans hustru Ulrika Eleonora Hildebrand.

År 1830 ändrades gårdens namn till Stora Sköndal. Det fanns även ett Lilla Sköndal, som före 1830 hette Stora Tallkrogen, och var ett värdshus vid Dalarövägen. Då tillhörde egendomen häradshövding J.M. Stridbeck, vars dotter Nanna blev gift med amiralitetskammarrådet Per Olof Bäckström.[5]

Diakonisällskapet förvärvar Sköndal

redigera

År 1905 förvärvades Stora Sköndals gård och mark av Svenska Diakonsällskapet, som grundades 1898 i Gävle. Ägorna var vid köptillfället ungefär 225 hektar stora. Sällskap sökte en plats för utbildning av manliga diakoner och vård av sjuka. Som mest omfattade sjukvården omkring 250 patienter. Mellan 1908 och 1917 drev Stora Sköndal en alkoholistanstalt. Efter 1948 fick även kvinnor utbilda sig. Huvudbyggnaden nyttjades fram till 1950-talet för kök och kontor. I huset fanns även en kyrksal och matsal samt bostäder för husmor, husfar, elever och kökspersonal. Vid den tiden var Stora Sköndal en lantegendom med levande jordbruk som bedrevs fram till 1940-talet.[2] Kyrkogården stod klar 1909 och gravkapellet 1915. År 1929 invigdes Stora Sköndals kyrka där Svenska Diakonanstalten var byggherre och Hakon Ahlberg arkitekt. Numera finns enbart administration i huvudbyggnaden och på den kringliggande marken finns en lång rad nyare byggnader för Diakonsällskapets verksamhet.

Diakonsällskapet bedriver idag verksamhet förutom i Sköndal även i Hökarängen och Sundbyberg. Totalt finns över 300 platser för äldreomsorg, 30 slutenvårdsplatser och 16 dagvårdsplatser. Dessutom finns seniorboende med 250 hushåll.

Bilder

redigera
  •  
    Huvudbyggnaden från syd
  •  
    Lägenheter för vårdboende
  •  
    Kyrkbyns gästhem
  •  
    Huvudbyggnaden från norr

Noter

redigera
  1. ^ Rahmqvist & Janzon (2002). Det medeltida Sverige 2:1 Södermanland, Tören. sid. 83-84 
  2. ^ [a b] Stora Sköndal - historik. Arkiverad 21 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ [a b] Stockholms stadsmuseum: Sköndal. Arkiverad 22 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Selling, Gösta (1977). Säterier och gamla gårdar i Stockholmstrakten. Stockholm: Bonniers. sid. 181. ISBN 91-0-039434-3 
  5. ^ Malmgårdar och Sommarnöjen i Gamla Stockholm, Carl Forsstrand

Vidare läsning

redigera
  • Christiansson Drake, Elisabeth; Linde Stig (2022). Stora Sköndal : arbetet, livet och diakonerna. Appell Förlag. Libris zcmvn8s2w3lvrsnz. ISBN 9789198664218 
  • Engel, Charlotte (2003). [http ://www.esh.se/fileadmin/erstaskondal/ESH_Gemensamt/Arbetsrapporter/arbetsrapport_30.pdf Fri eller förankrad? : en empirisk studie av volontärverksamhet och ideella insatser inom Stiftelsen Stora Sköndal]. Sköndalsinstitutets arbetsrapportserie, 1402-277X ; 30. Stockholm: Sköndalsinstitutet. Libris 9329672. http ://www.esh.se/fileadmin/erstaskondal/ESH_Gemensamt/Arbetsrapporter/arbetsrapport_30.pdf 
  • Engel, Charlotte (2003). [http ://www.esh.se/fileadmin/erstaskondal/ESH_Gemensamt/Arbetsrapporter/arbetsrapport_31.pdf Volontärer - för vem och för vad? : kritisk granskning av en verksamhet inom Stiftelsen Stora Sköndal]. Sköndalsinstitutets arbetsrapportserie, 1402-277X ; 31. Stockholm: Sköndalsinstitutet. Libris 9329688. http ://www.esh.se/fileadmin/erstaskondal/ESH_Gemensamt/Arbetsrapporter/arbetsrapport_31.pdf 
  • Jonsson, Leif (2020). Ett samhälle i omdaning : en berättelse om livet på Stora Sköndal 1905-2019. Lund: Ekström & Garay. Libris r3czlpkqpkc8qn03. ISBN 9789189047792 
  • Stora Sköndal, diakonerna och Svenska kyrkan : 1898-1999. Stockholm: Stift. Stora Sköndal. 2000. Libris 8240016 
  • Stora Sköndal - förändringens plats : 100 år i Sköndal 1905-2005  : jubileumsskrift, Stiftelsen Stora Sköndal. Sköndal: Stiftelsen Stora Sköndal. 2005. Libris 9995613 
  • Svenska diakonsällskapet, Stiftelsen Stora Sköndal 1898-1998 : 100 år  : jubileumsskrift. Sköndal: Stift. Stora Sköndal. 1998. Libris 2521955 

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Stora_Sköndal&oldid=55914279”