Stockholms Handelskammare är en fristående näringslivsorganisation och aktör som representerar intressen av vikt för företag och medborgare i Stockholm/Uppsala-regionen. Den instiftades 1902 av Stockholms köpmannaförening[1][2].

Stockholms Handelskammare, Brunnsgatan 2 på Norrmalm.

Organisation och rollRedigera

Stockholms Handelskammare är en politiskt obunden organisation som utan vinstintresse arbetar för att främja huvudstadsregionens attraktivitet för företag och medborgare. Handelskammaren drivs på uppdrag av sina medlemmar och engagerar sig i frågor som infrastruktur, stadsutveckling, bostäder, innovationsklimat, trygghet med mera för att skapa de bästa förutsättningarna för stark och hållbar utveckling. Den erbjuder också ett antal tjänster som underlättar och möjliggör affärer och handel mellan företag. Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut[3] arbetar internationellt med kommersiell tvistlösning.

På Stockholms Handelskammare arbetar ett 50-tal anställda och dess medlemsföretag har tillsammans omkring 500 000 anställda.[4]

VerksamhetsgrenarRedigera

Analys och opinionsbildning. Stockholms Handelskammare driver frågor som är viktiga för utvecklingen av huvudstadsregionens näringsliv. Verksamheten sker främst genom att ta fram fakta och analyser samt utifrån dessa ta initiativ till debatt, utarbeta rapporter, anordna konferenser och seminarier,

Mötesplats och nätverk. Stockholms Handelskammare är en mötesplats för näringsliv, politik, akademi och civilsamhälle. Genom nätverk får medlemmar möjlighet att utbyta erfarenheter och kunskap samt knyta kontakter.

Exportfrämjande verksamhet. Stockholms Handelskammare erbjuder tjänster till företag som gör affärer utomlands, bl a genom att man på uppdrag av regeringen utfärdar nödvändiga handelsdokument som exempelvis ATA-carnet.

Deponering hos Handelskammaren. Deponeringen erbjuder företag en oberoende och säker förvaring av t ex källkoder eller andra företagshemligheter.

Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (se not 3) erbjuder, som ett alternativ till allmän domstol, tvistlösningstjänster som bl a skiljedomsförfarande och medling, till företag och organisationer.

BevakningsområdenRedigera

Stockholms infrastruktur och kommunikationer. Arbete för etablerande av Stockholms frihamn[5][6][7] och bättre telefonförbindelser[8] i början av 1900-talet, tunnelbanans byggnad och utbyggnad till förorter[9][10], ringleders byggande för att underlätta fordonstrafik[11][12][13][14][15][16][17][18][19][20][21][22], utbyggnad av järnvägen, bl a ett tredje spår genom Stockholm[23][24], förbindelserna till Arlanda[25][26] och bevarandet av Bromma flygplats[27][28][29][30]. Däremot har organisationen intagit en kritisk hållning till Spårväg City[31][32] och till trängselskatt[33][34].

Arbete för Stockholms som kommersiellt och finansiellt centrum, och som centrum för digital handel.[35][36][1]

Arbete för Stockholms besöksnäring och citymiljö.[37][38][39][40][41][42][43][44][45]

Engagemang för frihandel[1][2][36] i allmänhet, t ex genom att förespråka medlemskap i EU[46][47], och, på lokalplanet t ex genom att påverka och liberalisera regler för handel, som tillstånd, öppettider och inspektionsregler[48][49][50]. Medverkan i sajten Välfärdsfakta[51], vilket föranlett politiska kontroverser.[52]

Arbete för att effektivisera Stockholms bostadsmarknad och stadsutbyggnad i jämvikt mellan bostadsbyggande och kommersiella möjligheter.[53][54][55][56][57][58][59]

Stockholms Handelskammare delar sedan 1986 ut Stockholms handelskammares stadsmiljöpris.

HistoriaRedigera

Några hållpunkter i Stockholms Handelskammares historia är:

  • 1917 Stockholms Handelskammares skiljedomsinstitut[60] grundas.
  • 1917 Handelskammaren driver aktivt frågan om utbyggnaden av en frihamn till Stockholm, vilket också beslutas av staden detta år.[2]
  • 1923 Handelskammaren är medgrundare till Institutet mot mutor[61]
  • 1945 företagarföreningen FINN bildas för att bevaka normalmsföretagares intressen i samband med planering av tunnelbanan, Hötorgscity och city-tunneln.[1]
  • 1956 Disponenten Britta Baeckman (Oscar Baeckman AB) blir första kvinnan i handelskammarens fullmäktige.[1]
  • 1957 Handelskammaren för fram tanken på kvinnliga trafikkontrollanter (”lapplisor”) för att lösa parkeringsproblem i Stockholms centrum.[62]
  • 1963-73 Handelskammaren aktiverar sig starkt mot principerna för saneringen av Norrmalm och mot rivningar, delvis genom den stridbare handelskammardirektören Gösta Bohman.[63]
  • 1968 Handelskammaren utvidgar sitt verksamhetsområde till hela Stockholms län.
  • 1972 Handelskammaren är medgrundare av Värdepapperscentralen, VPC.
  • 1973 Handelskammaren motsätter sig borttagandet av almarna i Kungsträdgården[64] och vill senare bevara Kungsträdgården som en grön lunga i city.[65]
  • 1974 Handelskammaren bryter Arbetsförmedlingens monopol genom att börja förmedla kontorsvikarier.[66]
  • 1980 Handelskammaren stödjer linje 1 i kärnkraftsomröstningen.[67]
  • 1983 Handelskammaren kampanjar för att bevara Bromma flygplats.[1]
  • 1986 Handelskammaren är medgrundare till Aktiemarknadsnämnden.
  • 1988 Handelskammaren förespråkar ett nytt universitet t ex på Södertörn.[68][69]
  • 2000 Stockholms e-handelskammare lanseras
  • 2006 Uppsvenska Handelskammaren går samman med Stockholms Handelskammare, som därmed även är aktiv i Uppsala län.
  • 2020 Handelskammaren sjösätter Stockholms handelskammares omstartskommission för att stärka näringslivets återhämtning efter coronaepidemin.[70]

LokalerRedigera

1917–1922 låg organisationens lokaler i Bondeska palatsetRiddarholmen, därefter på Kungsgatan. 1927 flyttade man in i en fastighet vid Västra Trädgårdsgatan 9, en fastighet inköpt åt handelskammaren av K A Wallenberg.[2][1][36] Sedan 2014 ligger lokalerna på Brunnsgatan 2 på Norrmalm. Våren 2022 planeras verksamheten flytta till hörnet Regeringsgatan och Hamngatan, och nya till stadsdelen Urban Escape.[71]

PublikationerRedigera

Stockholms handelskammare har givit ut en tidskrift sedan 1917:

Meddelanden från Stockholms Handelskammare, 1917–1973. Stockholm: K L Beckman.[72]

Handelskammartidningen. Stockholm, 1973-2012.[73]

Handelskammartidningen STHLM : en tidning om huvudstadsregionen Stockholm–Uppsala.[74]

Handelskammaren publicerar ett femtontal rapporter om året inom sina olika bevakningsområden.[75]

LedningRedigera

Högsta beslutande organ är fullmäktige, med 99 ledamöter. Fullmäktige väljer styrelse – ordförande är för närvarande Urban Edenström.[76] Styrelsen utser i sin tur utser VD, sedan 2018 Andreas Hatzigeorgiou.

Kända företrädareRedigera

Andreas Hatzigeorgiou, nuvarande vd

Peter Egardt, tidigare vd

Maria Rankka, tidigare vd

Gösta Bohman, tidigare handelskammardirektör

LitteraturRedigera

På svenska finns två arbeten om Stockholms Handelskammares historia:

Stiernstedt, Gordon, 1952, Ett halvsekel: anteckningar och personhistoriska minnesbilder omkring Stockholms Handelskammare 1902–1952. Stockholm: Norstedts.[77]

Ehrenkrona, Olof, 2002, 100 år med företagande och frihet: Handelskammaren i Stockholm. Stockholm: Ekerlids.[78]

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c d e f g] Ehrenkrona, Olof (2002). 100 år med företagande och frihet: Handelskammaren i Stockholm. Stockholm 
  2. ^ [a b c d] Stiernstedt, Gordon (1952). Ett halvsekel: anteckningar och personhistoriska minnesbilder omkring Stockholms handelskammare 1902–1952. Stockholm 
  3. ^ ”Se https://sccinstitute.se.”. https://sccinstitute.se. Läst Läst 25 sept 2021. 
  4. ^ ”Se årsredovisning för Stockholms handelskammare år 2020.”. https://stockholmshandelskammare.se/sites/default/files/2021-09/Årsredovisning_Stockholms_Handelskammare_2020%20skannad.pdf. Läst 25 september 2021. 
  5. ^ Ehrenkrona, Olof (2002). 100 år med företagande och frihet: Handelskammaren i Stockholm. Stockholm: Ekerlids. sid. 60 ff 
  6. ^ Handelskammartidningen (8). 1999. 
  7. ^ Handelskammartidningen (5). 2005. 
  8. ^ Ehrenkrona, Olof (2002). 100 år med företagande och frihet: Handelskammaren i Stockholm. Stockholm: Ekerlids. sid. 114 f 
  9. ^ Ehrenkrona, Olof (2002). 100 år med företagande och frihet: Handelskammaren i Stockholm. Stockholm: Ekerlids. sid. 285 
  10. ^ Handelskammartidningen (7). 2002. 
  11. ^ Ehrenkrona, Olof (2002). 100 år med företagande och frihet: Handelskammaren i Stockholm. Stockholm: Ekerlids. sid. 130, 328 
  12. ^ Handelskammartidningen (18). 1977. 
  13. ^ Handelskammartidningen (9). 1978. 
  14. ^ Handelskammartidningen (10). 1979. 
  15. ^ Handelskammartidningen (11). 1982. 
  16. ^ Handelskammartidningen (3). 1983. 
  17. ^ Handelskammartidningen (8). 1989. 
  18. ^ Handelskammartidningen (6). 1996. 
  19. ^ Handelskammartidningen (5). 1997. 
  20. ^ Handelskammartidningen (2). 2004. 
  21. ^ Handelskammartidningen (4). 2007. 
  22. ^ Svenska Dagbladet: s. 4. 8 juni 1960. 
  23. ^ Handelskammartidningen (12). 1985. 
  24. ^ Handelskammartidningen (6). 1996. 
  25. ^ Handelskammartidningen (5). 1992. 
  26. ^ Handelskammartidningen (2). 1995. 
  27. ^ Ehrenkrona, Olof (2002). 100 år med företagande och frihet: Handelskammaren i Stockholm. Stockholm: Ekerlids 
  28. ^ Handelskammartidningen (8). 1974. 
  29. ^ Handelskammartidningen (6). 1996. 
  30. ^ Handelskammartidningen (2). 2009. 
  31. ^ Ehrenkrona, Olof (2002). 100 år med företagande och frihet: Handelskammaren i Stockholm. Stockholm: Ekerlids. sid. 423 
  32. ^ Handelskammartidningen (6). 2009. 
  33. ^ Handelskammartidningen (5). 1987. 
  34. ^ Handelskammartidningen (7). 1989. 
  35. ^ Stierstedt, Gordon (1952). Ett halvsekel: anteckningar och personhistoriska minnesbilder omkring Stockholms handelskammare 1902–1952. Stockholm: Norstedts 
  36. ^ [a b c] Se i stort sett varje årgång av Handelskammartidningen.
  37. ^ Ehrenkrona, Olof (2002). 100 år med företagande och frihet: Handelskammaren i Stockholm. Stockholm: Ekerlids. sid. 258 f 
  38. ^ Svenska Dagbladet: sid. 20. 11 januari 1953. 
  39. ^ Handelskammartidningen (1-2). 1973. 
  40. ^ Handelskammartidningen (12). 1979. 
  41. ^ Handelskammartidningen (5). 1985. 
  42. ^ Handelskammartidningen (8). 1985. 
  43. ^ handelskammartidningen (6-7). 1995. 
  44. ^ Handelskammartidningen (2). 1998. 
  45. ^ Handelskammartidningen (4). 2007. 
  46. ^ Ehrenkrona, Olof (2002). 100 år med företagande och frihet: Handelskammaren i Stockholm. Stockholm: Ekerlids. sid. 427 
  47. ^ Handelskammartidningen (12). 1977. 
  48. ^ Ehrenkrona, Olof (2002). 100 år med företagande och frihet: Handelskammaren i Stockholm. Stockholm: Ekerlids. sid. 384 ff 
  49. ^ Handelskammartidningen (4). 1978. 
  50. ^ Handelskammartidningen (2). 1986. 
  51. ^ [Se https://aip.nu/2018/04/09/fakta-fran-svenskt-naringsliv/ ”Länk till Aktuellt i politiken”]. Se https://aip.nu/2018/04/09/fakta-fran-svenskt-naringsliv/. Läst 16 juli 2021. 
  52. ^ ”Länk till tidskriften ETC”. https://www.etc.se/inrikes/svenskt-naringsliv-satsar-miljoner-pa-ny-trollfabrik. Läst 16 juli 2021. 
  53. ^ Handelskammartidningen (16). 1974. 
  54. ^ Handelskammartidningen (8). 1977. 
  55. ^ Handelskammartidningen (9). 1979. 
  56. ^ Handelskammartidningen (9). 1987. 
  57. ^ Handelskammartidningen (4). 1997. 
  58. ^ Handelskammartidningen (2). 2000. 
  59. ^ Handelskammartidningen (5). 2000. 
  60. ^ ”Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut”. https://stockholmshandelskammare.se/tjanster/skiljedomstol. Läst 15 juli 2021. 
  61. ^ ”Institutet mot mutors webbsajt”. https://www.institutetmotmutor.se. Läst 15 juli 2021. 
  62. ^ Ehrenkrona, Olof (2002). 100 år med företagande och frihet: Handelskammaren i Stockholm. Stockholm: Ekerlids. sid. 329 
  63. ^ Handelskammartidningen (1-2). 1973. 
  64. ^ Handelskammartidningen (1-2). 1973. 
  65. ^ Handelskammartidningen (12). 1979. 
  66. ^ Handelskammartidningen (10). 1974. 
  67. ^ Ehrenkrona, Olof (2002). 100 år med företagande och frihet: Handelskammaren i Stockholm. Stockholm: Ekerlids. sid. 379 
  68. ^ Handelskammartidningen (1). 1988. 
  69. ^ Handelskammartidningen (5). 1995. 
  70. ^ ”Utspel om omstartskommission”. https://stockholmshandelskammare.se/nyheter/unt-debatt-nu-kravs-en-omstart-av-sverige-och-uppsala. Läst 16 juli 2021. 
  71. ^ ”AMF-Fastigheter om Urban Escape”. https://www.amffastigheter.se/urban-escape/. Läst 25 september 2021. 
  72. ^ ”Librisreferens”. http://libris.kb.se/bib/3428101. Läst 7 juli 2021. 
  73. ^ [Se http://libris.kb.se/bib/3678940 ”Librisreferens”]. Se http://libris.kb.se/bib/3678940. Läst 7 juli 2021. 
  74. ^ [Se http://libris.kb.se/bib/13552834 ”Librisreferens”]. Se http://libris.kb.se/bib/13552834. Läst 7 juli 2021. 
  75. ^ ”Länk till handelskammarens rapportöversikt”. https://stockholmshandelskammare.se/rapporter. Läst 8 juli 2021. 
  76. ^ ”Länk till handelskammarsida som redovisar ledningsstruktur”. https://stockholmshandelskammare.se/styrelse-och-fullmaktige. Läst 8 juli 2021. 
  77. ^ ”Librislänk”. http://libris.kb.se/bib/422310. Läst 7 juli 2021. 
  78. ^ [Se http://libris.kb.se/bib/8396271 ”Librislänk”]. Se http://libris.kb.se/bib/8396271. Läst 7 juli 2021. 

Externa länkarRedigera

Stockholms Handelskammare – officiell webbplats

Stockholms Handelskammares skiljedomsinstitut