Stiernhielm

Stiernhielm och von Stjernhjelm var en svensk adelsätt.

Traditionellt har släkten sagts härstamma från Danmark, där Niels Olafsen skulle ha varit riksdrots men sedan på 1420-talet av politiska skäl flytt till Sverige. Denne skulle ha varit far till ättens förste historiskt kända medlem, Olof Nilsson, vilken i mitten av 1400-talet var bergsman i Vika bergslag och socken i Dalarna. Han blev bevisligen stamfader för flera ätter, i och med att han räknas som detta för Stjärna, Kopparbergsätten med sina tre söner.

En av sönerna, Markvard Olofsson, skrev sig till Kniva och Hosjö, vilket har förklarats med att han gifte sig till gårdarna. Hustrun uppges ha varit Barbro Eriksdotter vars far ska ha varit Erik Bengtsson (oxhorn), och modern Gertrud. Av deras barn skrev sig Olof Markvardsson till Kniva, och var gift med Kerstin, av Lillie af Ökna och vars mor tillhörde den äldre Svinhufvudsläkten. Deras son Markvard Olofsson var bergsman vid Stora Kopparberget, och gift med Cecilia Gregersdotter. Även deras son Olof Markvardsson var bergsman där. Hans hustru hette Cecilia Mattsdotter och hennes far var bergsman Matts Hansson som bodde på Gammelgården.

Olof Markvardsson och Cecilia Mattsdotter blev föräldrar till den bekante Georg Stiernhielm (1598–1672), som adlades 1631 och upptog vid introduktion på riddarhuset 1632 namnet Stiernhielm. I sköldebrevet, som kallas för en renovation av adelskapet, står att Jöran Olufsson givit till känna att han hade härkomst av adlig stam, såsom ättling i sjätte led från "Oluff Oluffsson till Hössö, Biskop Ottos Broder".

Georg Stiernhielm var en mångkunnig man som bland annat var riksantikvarie och diktare. Georg Stiernhielms hustru hette Cecilia Bure. Hennes far var kyrkoherde i Gråmunkekloster och bror till Anders Bure, Olof Bure och Jonas Bure; Cecilia tillhörde emellertid inte de adlade grenarna av ätten Bure. Makarna fick en dotter, Cecilia, som gifte sig med lagmannen Johan Sylvius (lagman). Hon var hans tredje hustru och de fick inga barn. Ätten Stiernhielm fortlevde med två bröder till henne, kapten Johan Markvard och assessor Georg Otto Stiernhielm.

Den förre av dessa, Johan Markvard, var gift med en Silfversparre och de fick många döttrar. Två söner gick i utländsk tjänst och avled barnlösa utomlands. En annan son, Georg Eric Stiernhielm, gift med en Rehbinder, fick bara ett barn. Denne gick i livländsk tjänst när Livland erövrades av Ryssland, vars gren 1747 introducerades på Riddarhuset där med namnet von Stjernhjelm. En medlem av denna gren introducerades på Estlands riddarhus 1909 med samma namn. Enligt uppgift ska denna baltiska gren utslocknat på svärdssidan 2003 med Nils von Stjernhjelm (f. 1916). En annan gren av den äldre ätten utgick från Otto Johan Stiernhielm som var officer i Bergsbataljonen. Hans hustru var friherrinnan Cronstierna. Parets äldste son gick i fransk tjänst och avled barnlös varmed han slöt den i Sverige boende ätten på svärdssidan år 1767. En dotter var gift med löjtnant Anders Philip nr 242.

Den yngre ättegrenen utgick från den ovan nämnde assessor Georg Otto Siernhielm. Hans hustru var Anna Graan, dotter till Johan Graan och Elisabeth Bure. Paret fick bara ett barn, dottern Hedvig (född 1673).

Referenser

Källor

• Riddarhusets hemsida
• Artikel i Dalademokraten
• Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor, volym 4

Externa länkar

• Stiernhielm i Litteraturbanken
• Matrikel öfwer Swea rikes ridderskap och adel ...(1754) s. 292
• Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften Estland – adelsätter i estländska Riddarhuset