Stenpiren
Stenpiren, tidigt även Skeppsbron, är en pir, byggd i sten utanför Skeppsbroplatsen och Stora Hamnkanalens mynning i stadsdelen inom Vallgraven i Göteborgs hamn.
Historik redigera
Piren byggdes under åren 1844–1845 och fick sitt nuvarande namn 1883. På denna plats fanns tidigare en till hälften så bred träbrygga, vilken var en av stadens första kajanläggningar. Härifrån utgick förr alla skärgårdsbåtar. Stora Bommens Hamn låg direkt nordost om Stenpiren, vid infarten till Stora Hamnkanalen. Den 24 oktober 1893 föreslogs att "-- det å yttre ändan af stenbron måtte anbringas en lanterna med rödt sken, hvilken blifver lysande åt alla sidor, jemväl inåt bron, för att tillika utgöra en väl behöflig varning för vandrare å densamma." Detta även på grund av "--ständiga klagomål, i synnerhet af befälhafvare å ångfartyg, hvilka nattetid ankomma och hafva anvisade tilläggningsplatser vid någon af broarne vid Stora Bommen,--."[1]
När Stenpiren blev för trång byggdes 1922, precis väster om denna, Träpiren vilken revs med början 4 februari 1954.[2]
Då Götaverken 1973 behövde mer svängrum vid sin flytdocka samt då segelrännan måste flyttas, kapades Stenpiren med 42 meter. Dess nuvarande kajlängd är 215 meter och vattendjupet 3–6 meter.[3] År 1900 var dess längd 151 meter, medelbredden var 16 meter och ytan 2 416 kvadratmeter.[4]
"Marstrandsbolaget" och "Bohuslänska kusten" hade här sina ångare förtöjda.[5]
Trafikknutpunkt från 2015 redigera
I och med Projekt Skeppsbron har Stenpiren från 16 augusti 2015 blivit en knutpunkt för kollektivtrafik. Spårvagnsspår går från Kämpebron, förbi Lilla torget och fram till Stenpiren där en terminalbyggnad har byggts för spårvagn, stombuss, regional expressbuss, andra busslinjer och båttrafik. Spåret går sedan till Järntorget via Stora Badhusgatan.[6] Detta spår minskar spårvagnarnas restid Brunnsparken–Järntorget med fyra minuter.
Den nya trafikknutpunkten tilldelades 2017 Sienapriset, Sveriges Arkitekters pris för landskapsarkitektur.[7]
Se även redigera
Källor redigera
- Göteborg - beskrifningar öfver staden och dess närmaste omgifningar, red. Octavia Carlén, Oscar L Lamms Förlag, Stockholm 1869 Bil. karta.
- Där! sa unge kungen, red. Sven Schånberg, utgiven av Göteborgs Byggnadsnämnd, Bergendahls Boktryckeri, Göteborg 1975 s.123
- Hamnbilder från Göteborg, Björn Olson/Curt Svenson, Wezäta förlag, Göteborg 1981 ISBN 91-85074-78-0 s.62
- Så minns vi Göteborg, Per Rhedin, Wettergrens Bokhandel, Göteborg 1982 ISBN 91-970451-0-1 s.69
- Gamla goá Göteborg, Per Rhedin, Typografia Olsén AB, Göteborg 1995 ISBN 91-630-0205-1 s.126
- Göteborgs Gatunamn 1621-2000, red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7 s.269 + s.294
Noter
- ^ Göteborgs stadsfullmäktiges handlingar, N:o 22, 1863, "Förslag till hamnordning och Instruktion för Hamnbefälet," s. 35.
- ^ Vad hände egentligen i Göteborg på femtiotalet? Bengt A:son Holm, Winbergs Förlag, Hudiksvall 1992 ISBN 91-87004-43-7 s.42
- ^ Göteborgs Stad: Statistisk Årsbok
- ^ Statistisk Årsbok för Göteborg, [Första årgången 1900], Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1902, s. 4
- ^ Göteborgsalmanackan 2005, Anders Magnusson, Gaius & Göteborgs stadsmuseum 2004, ref. "Januari"
- ^ ”Skeppsbron: Vi bygger spårväg till Stenpiren”. Göteborgs stad. http://goteborg.se/wps/portal/aktuelltarkivet/aktuellt/97c6df37-191e-4945-884b-d11654b6fff9/!ut/p/b1/hY9LkqowAEXX4gLSCch3mAgKCgiG_8QCafkJKkoDWX37FtD17uxUncG5MIWJLEqSinjEwximffZTl9m7vvfZ7R-n0pknyFMIh9ExdHVkWgeBp6c1v6M8jGDcXBZRT3Cp69opK6s5CegRaSbSudKT1R13ndFgu4wAlWgGS6TMpMc6n3zws7a5JLQ1zS3GDdMrzSEz5-XWg9OHx_wcrfigLPUtf_jxgQaGDMrEbjOFviWwqcONqoxj0d2vhRjXdrlafWKTTyz6Yxj970vyEeQ_BV6CPoyRcKbN8jBZy06N7CGfpRb1bZ5jEXJ0Fjq5juwi4l4a2aMWzY7mMSdoF4re1kv13SI8BQRjz1WIC_cwrfPua7p0X-iLR6IiyDxaS5KirlVVgGGTIFm_2-VWD2NP6DHRQEtFZbvTRiCVlJTRZRoF4G_DuojERawE1r69TXuUDiZ3e-ZhxDtNNdYzSDXP928ZwZxen5QWhcE8YR7veyBMeDGbh_HaDN1Iu950wBQBhQSFMbChyhvxVm57l0RssuOdoUVOsXB-3xOrjwYuC99OpZyf34l3ffrj-TD4jWUNKX7QsJl2t6kVpOh1ZtPVXTyc1cIKOsa9-4ZdOiwgA_mEV6tfbkha5g!!/dl4/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/. Läst 5 mars 2013.
- ^ ”Vinnare Sienapriset 2017”. Sveriges Arkitekter. 28 november 2017. https://www.arkitekt.se/vinnare-sienapriset-2017/. Läst 1 januari 2019.