Stekelbock (Necydalis major) är en skalbagge i familjen långhorningar. Det är den enda representanten i underfamiljen Stekelbockar i Sverige.

Stekelbock
Status i Sverige: Nära hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
UnderklassBevingade insekter
Pterygota
OrdningSkalbaggar
Coleoptera
UnderordningAllätarbaggar
Polyphaga
FamiljLånghorningar
Cerambycidae
UnderfamiljStekelbockar
Necydalinae
SläkteNecydalis
ArtStekelbock
N. major
Vetenskapligt namn
§ Necydalis major
AuktorLinné, 1758
Hitta fler artiklar om djur med

Kännetecken redigera

Stekelbocken blir mellan 21 och 32 millimeter lång. Den är långsmal med förkrympta täckvingar vilket ger den ett utseende som påminner om en parasitstekel, därav det svenska namnet. Larven är vit med tre par ben och en längd på mellan 25 och 30 millimeter.

 
Puppa

Utbredning redigera

Stekelbocken finns i större delen av Sverige men är sällsynt. Den finns även i Norge och Finland. Den finns i Central och Sydeuropa och vidare österut genom Ryssland till Stilla havet.

Levnadssätt redigera

Larven utvecklas i död ved av lövträd, främst björk, asp, klibbal, sälg och äpple. Gärna i solexponerade högstubbar eller i branddödade träd. De kan inte utvecklas i lågor. Om en högstubbe faller omkull så dör larverna. Efter minst 3 år så förpuppas larven 5 till 10 centimeter in i veden. Den har dessförinnan förberett en utgång för den vuxna skalbaggen med endast någon millimeter ved kvar till ytan. Den vuxna skalbaggen, som är mycket skygg, ser man från slutet av juni till slutet av juli. Den lever endast under cirka två veckor.

Etymologi redigera

Major betyder 'stor' på latin.

Källor redigera

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Skalbaggar: Långhorningar Coleoptera:Cerambycidae. 2007. ArtDatabanken, SLU, Uppsala, ISBN 978-91-88506-62-7

Noter redigera

Externa länkar redigera