Öppna huvudmenyn

Stavenhagen är en stad i det nordtyska förbundslandet Mecklenburg-Vorpommern.

Stavenhagen
Ort
Slottet i Stavenhagen
Slottet i Stavenhagen
Wappen Stavenhagen.PNG
Vapen av Stavenhagen
Land Tyskland Tyskland
Förbundsland Mecklenburg-Vorpommern
Kreis Mecklenburgische Seenplatte
Koordinater 53°42′N 12°54′Ö / 53.700°N 12.900°Ö / 53.700; 12.900
Yta 40,83 km² (2011)[1]
Folkmängd 5 707 (2011)[2]
Befolkningstäthet 140 inv./km²
Borgmästare Bernd Mahnke (CDU)
Postnummer 17153
Riktnummer 039954
Registreringsskylt DM
GeoNames 6550683
Kommunkod 13 0 71 142
OSM-karta 1427696
Stavenhagens läge i Mecklenburg-Vorpommern
Stavenhagens läge i Mecklenburg-Vorpommern
Webbplats: http://www.stavenhagen.de

Innehåll

GeografiRedigera

Staden Stavenhagen är belägen mellan städerna Altentreptow och Malchin i distriktet Mecklenburgische Seenplatte.

I dag har staden sju ortsdelar: Staden Stavenhagen, Basepohl, Basepohl am See, Klockow, Kölpin, Neubauhof, Pribbenow och Wüstgrabow.

HistoriaRedigera

Orten med namnet Stovenhage omnämns första gången 1230 och före året 1264 fick orten sina stadsrättigheter av den pommerska hertigen Wartislaw III.[3] 1317 tillföll Stavenhagen furstendömet Werle och kom till hertigdömet Mecklenburg 1436.[4]

Vid slutet av trettioåriga kriget förstördes staden 1648 och under 1700-talet härjades staden av stora bränder år 1727 och 1746. 1740 byggdes det nuvarande slottet på stället av den medeltida borganläggningen och mellan 1774 och 1790 uppfördes den nya stadskyrkan och det nya rådhuset.[3]

1800-talet till 1950-taletRedigera

Under borgmästaren Georg Johann Jakob Reuters ledning (borgmästare 1808-1845) utvecklades näringslivet i Stavenhagen. Till exempel grundades det första lagerölbryggeriet i Mecklenburg under denna tid. Borgmästaren Reuter var far till den lågtyska författaren Fritz Reuter, som föddes 1810 i staden.

1864 anslöts staden till den nya järnvägslinjen mellan Neubrandenburg och Güstrow.[4] Mellan 1881 och 1901 utvecklades industrin och olika företag grundades, till exempel en sockerfabrik, ett mejeri, en ångkvarn och ett sågverk.[3]

1913 anlades en smalspårig järnväg mellan Demmin och Bredenfelde, som går genom Stavenhagen.[4] Denna järnväg demonterades efter andra världskriget som krigsskadestånd.[3]

Östtyska tiden och tyska återföreningenRedigera

Under DDR-tiden låg staden i distriktet Malchin, som tillhörde länet Neubrandenburg mellan 1952 och 1990.

Efter den tyska återföreningen bosatte sig olika företag vid staden. Till exempel finns det tyska huvudkontoret och huvudlageret av butikskedjan Netto i staden. Där finns också olika företag, som tillverkar livsmedel.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutveckling i Stavenhagen

 

Källa:[5],[6],[7],[8]

VänorterRedigera

Stavenhagen har följande vänorter:[9]

SevärdheterRedigera

  • Gamla rådhuset: födelsehus av den lågtyska författaren Fritz Reuter. I dag: Fritz-Reuter-Litteraturmuseet.
  • Stadskyrkan från 1782, uppförd i tegel
  • Slottet från 1700-talet

KommunikationerRedigera

Stavenhagen ligger vid järnvägslinjen BützowStettin.

Genom staden går förbundsvägarna (tyska: Bundesstraße) B 104 (Linken - Lübeck) och B 194 (WarenStralsund).

GalleriRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Gemeinden ab 5 000 Einwohnern am 31.12.2011” (på tyska) (Excel). Destatis Statistisches Bundesamt. https://www.destatis.de/DE/ZahlenFakten/LaenderRegionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Aktuell/07Gemeinden.xls?__blob=publicationFile. Läst 8 juni 2013. 
  2. ^ ”Alle politisch selbständigen Gemeinden in Deutschland nach Bevölkerung am 31.12.2011 auf Grundlage des Zensus 2011 und früherer Zählungen” (på tyska) (Excel). Destatis Statistisches Bundesamt. https://www.destatis.de/DE/ZahlenFakten/LaenderRegionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Aktuell/Zensus_Gemeinden.xls;jsessionid=494E8C2A1D89981EAFD68B1F7CE067EC.cae1?__blob=publicationFile. Läst 7 juni 2013. 
  3. ^ [a b c d] [1] Stavenhagens historia vid www.stavenhagen.de (tyska)
  4. ^ [a b c] Lexikon Mecklenburg-Vorpommern, Hinstorff Verlag, 1:a upplagan, 2007, ISBN 978-3-356-01092-3
  5. ^ Folkmängd 1819 och 1938: Lexikon Mecklenburg-Vorpommern, Hinstorff Verlag, 1:a upplagan, 2007, ISBN 978-3-356-01092-3
  6. ^ Stavenhagens folkmängd 1885 i Nordisk familjebok, 1:a upplagan (1891)
  7. ^ Stavenhagens folkmängd 1910 i Nordisk familjebok, 2:a upplagan (1917)
  8. ^ Folkmängd 31.12.1990, 1995, 2000, 2005 och 2010 Arkiverad 12 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. SIS-Online Databas, Mecklenburg-Vorpommern Statistisches Amt (M-V statistiska centralbyrån)
  9. ^ Stavenhagens vänorter, www.stavenhagen.de (tyska)

Externa länkarRedigera