Stavenhagen
Stavenhagen är en stad i det nordtyska förbundslandet Mecklenburg-Vorpommern.
Stavenhagen | ||
Stad | ||
Slottet i Stavenhagen
| ||
|
||
Land | Tyskland | |
---|---|---|
Förbundsland | Mecklenburg-Vorpommern | |
Kreis | Mecklenburgische Seenplatte | |
Förvaltningsgemenskap | Amt Stavenhagen | |
Höjdläge | 43 m ö.h. | |
Koordinater | 53°42′N 12°54′Ö / 53.700°N 12.900°Ö | |
Yta | 41,02 km² (-)[1] | |
Folkmängd | 5 803 ()[2][3] | |
Befolkningstäthet | 141 inv./km² | |
Postnummer | 17153 | |
Riktnummer | (+49) 039954 | |
Kommunkod | 13 0 71 142 | |
Geonames | 6550683 | |
OSM-karta | 1427696 | |
Läget för Stavenhagen i Tyskland
| ||
Stavenhagens läge i Mecklenburg-Vorpommern
| ||
Webbplats: Stavenhagen | ||
Staden ingår i kommunalförbundet Amt Stavenhagen tillsammans med kommunerna Bredenfelde, Briggow, Grammentin, Gülzow, Ivenack, Jürgenstorf, Kittendorf, Knorrendorf, Mölln, Ritzerow, Rosenow och Zettemin.[4]
Geografi
redigeraStaden Stavenhagen är belägen mellan städerna Altentreptow och Malchin i distriktet Mecklenburgische Seenplatte.
Staden har sju ortsdelar: Staden Stavenhagen, Basepohl, Basepohl am See, Klockow, Kölpin, Neubauhof, Pribbenow och Wüstgrabow.
Historia
redigeraOrten med namnet Stovenhage omnämns första gången 1230 och före år 1264 fick orten sina stadsrättigheter av den pommerska hertigen Wartislaw III.[5] 1317 tillföll Stavenhagen furstendömet Werle och kom till hertigdömet Mecklenburg 1436.[6]
Vid slutet av trettioåriga kriget förstördes staden 1648 och under 1700-talet härjades staden av stora bränder år 1727 och 1746. 1740 byggdes det nuvarande slottet på stället av den medeltida borganläggningen och mellan 1774 och 1790 uppfördes den nya stadskyrkan och det nya rådhuset.[5]
1800-talet till 1950-talet
redigeraUnder borgmästaren Georg Johann Jakob Reuters ledning (borgmästare 1808–1845) utvecklades näringslivet i Stavenhagen. Till exempel grundades det första lagerölbryggeriet i Mecklenburg under denna tid. Borgmästaren Reuter var far till den lågtyska författaren Fritz Reuter, som föddes 1810 i staden.
1864 anslöts staden till den nya järnvägslinjen mellan Neubrandenburg och Güstrow.[6] Mellan 1881 och 1901 utvecklades industrin och olika företag grundades, till exempel en sockerfabrik, ett mejeri, en ångkvarn och ett sågverk.[5]
1913 anlades en smalspårig järnväg mellan Demmin och Bredenfelde, med en station i Stavenhagen.[6] Denna järnväg demonterades efter andra världskriget som krigsskadestånd.[5]
Östtyska tiden och tyska återföreningen
redigeraUnder DDR-tiden låg staden i distriktet Malchin, som tillhörde länet Neubrandenburg mellan 1952 och 1990.
Efter den tyska återföreningen bosatte sig olika företag vid staden. Till exempel finns det tyska huvudkontoret och huvudlagret för butikskedjan Netto i staden. Där finns också olika företag som tillverkar livsmedel.
Befolkningsutveckling
redigeraBefolkningsutveckling i Stavenhagen
Vänorter
redigeraStavenhagen har följande vänorter:[11]
Sevärdheter
redigera- Gamla rådhuset: den lågtyska författaren Fritz Reuters födelsehus, numera Fritz-Reuter-Litteraturmuseet.
- Stadskyrkan från 1782, uppförd i tegel
- Slottet från 1700-talet
Kommunikationer
redigeraStavenhagen ligger vid järnvägslinjen Bützow – Stettin.
Genom staden går förbundsvägarna (tyska: Bundesstraße) B 104 (Linken - Lübeck) och B 194 (Waren – Stralsund).
Galleri
redigera-
Wilhelm Wandschneider: Staty av Fritz Reuter
-
Slottet i Stavenhagen
-
Stadskyrkan i Stavenhagen
Referenser
redigera- ^ läs online, www.destatis.de .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.laiv-mv.de , läst: 7 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2022, Statistisches Bundesamt, 21 september 2023, läs online, läst: 7 oktober 2023.[källa från Wikidata]
- ^ ”Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.03.2020” (Excel). Statistisches Bundesamt. 2020. https://www.destatis.de/DE/Themen/Laender-Regionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Archiv/GVAuszugQ/AuszugGV1QAktuell.xlsx?__blob=publicationFile. Läst 9 juli 2020.
- ^ [a b c d] ”Stavenhagens historia” (på tyska). stavenhagen.de. Arkiverad från originalet den 29 april 2013. https://archive.is/20130429085636/http://www.stavenhagen.de/cms/index.php?id=140. Läst 8 februari 2012.
- ^ [a b c] Lexikon Mecklenburg-Vorpommern, Hinstorff Verlag, 1:a upplagan, 2007, ISBN 978-3-356-01092-3
- ^ Folkmängd 1819 och 1938: Lexikon Mecklenburg-Vorpommern, Hinstorff Verlag, 1:a upplagan, 2007, ISBN 978-3-356-01092-3
- ^ Stavenhagens folkmängd 1885 i Nordisk familjebok, 1:a upplagan (1891)
- ^ Stavenhagens folkmängd 1910 i Nordisk familjebok, 2:a upplagan (1917)
- ^ Folkmängd 31.12.1990, 1995, 2000, 2005 och 2010 Arkiverad 12 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. SIS-Online Databas, Mecklenburg-Vorpommern Statistisches Amt (M-V statistiska centralbyrån)
- ^ ”Stavenhagens vänorter” (på tyska). stavenhagen.de. Arkiverad från originalet den 12 september 2012. https://archive.is/20120912153047/http://www.stavenhagen.de/cms/index.php?id=143. Läst 8 februari 2012.