Stadshederstitlar i Nazityskland
I Nazityskland hade man som skick att ge städer en stadshederstitel.
Långt tidigare, år 1871, hade Berlin givits titeln Rikshuvudstad (Reichshauptstadt).[1] Också Hamburgs tillnamn, Porten mot världen (Tor zur Welt), passade bra för en stat med ambitioner att bli en stormakt och behölls därför.[2] Hamburgs betydelse som en dörr mot omvärlden skulle accentueras ytterligare genom lagen som reglerade markfördelningen mellan Hamburg och Fristaten Preussen, den så kallade Groß-Hamburg-Gesetz.
Redan år 1925 hade Adolf Hitler i sin bok Mein Kampf avhandlat ämnet tyska städer och han klandrade dem för att under 1800-talet ha förringat sin karaktär som kulturbärande städer.
Städer med stadshederstitel redigera
Följande städer bar en stadshederstitel som tilldelades under den här tiden:[3]
| Stad | Stadshederstitel | Från | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| Braunschweig | Die deutsche Siedlungsstadt | "Den tyska nybyggarstaden", självtilldelad titel[4] | |
| Bremen | Stadt der Kolonien | "Kolonistaden"[5] | |
| Coburg | Erste nationalsozialistische Stadt Deutschlands | 1939 | "Den första nationalsocialistiska staden i Tyskland", se även Coburg under den nazityska eran |
| Frankfurt am Main | Stadt des deutschen Handwerks | 1935 | "Det tyska hantverkets stad", se även Friedrich Krebs |
| Goslar | Reichsbauernstadt | 1936 | "Riksbondestaden"[6] |
| Graz | Stadt der Volkserhebung | 25 juli 1938 | "Folkresningens stad"[7] |
| Innsbruck | Stadt der deutschen Bergsteiger | "De tyska bergsbestigarnas stad" | |
| Landsberg am Lech | Stadt der Jugend | 1937 | "Ungdomsstaden",[8] se även Landsberg am Lech under den nazityska eran |
| Leipzig | Reichsmessestadt | 20 december 1937 | "Riksmässestaden"[9] |
| Linz | först: Jugendstadt des Führers respektive Heimatstadt des Führers |
först: "Führerns ungdomsstad" respektive "Führerns hemstad" | |
slutligen:
|
1938 | slutligen:
| |
| München |
|
1933 1935 |
|
| Neumarkt in der Oberpfalz | Dietrich-Eckart-Stadt' | se även Dietrich Eckart | |
| Nürnberg | Stadt der Reichsparteitage | 7 juli 1936 | "Rikspartidagarnas stad"[10] |
| Salzburg | Stadt der Lebensforschung | "Livsvetenskapens stad" | |
| Salzgitter | Stadt der Hermann-Göring-Werke | "Hermann-Göring-verkens stad" | |
| Soest | Stadt des deutschen Mittelalters | "Den tyska medeltidens stad" | |
| Stuttgart | Stadt der Auslandsdeutschen | 1936 | "Utlandstyskarnas stad", se även Karl Strölin[11][12] |
| Wels | Stadt der Bewegung | "Rörelsens stad" | |
| Wolfsburg | Stadt des KdF-Wagens | 1939 | "KdF-bilens stad", det första namnet på det som sedan blev Wolfsburg |
Se även redigera
Referenser redigera
Översättning redigera
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.
Noter redigera
- ^ Kinder/Hilgemann: Atlas zur Weltgeschichte (Andra utgåvan, 1982), Band. 2, sid. 194)
- ^ fherrgen.de: Stadtentwicklung im Nationalsozialismus[död länk] (Mars 2007)
- ^ Fritz Mayrhofer: Die "Patenstadt des Führers", Linz
- ^ Verkehrszeitschrift d. St. Braunschweig: Braunschweig - Die deutsche Siedlungsstadt, Siedlungs-So.heft serie 5, 1935
- ^ Heinz Gustafsson: Namibia, Bremen und Deutschland, Aschenbeck & Holstein, 2003, ISBN 3-932292-40-5
- ^ P. Schyga: Von der nationalen Stadt zur Reichsbauernstadt des Nationalsozialismus, Goslar 1918 - 1945 - Ein historisch-politischer Essay, Bielefeld, 1999.
- ^ Helmut Konrad / Andrea Strutz: Graz - "Stadt der Volkserhebung" Arkiverad 15 maj 2011 hämtat från the Wayback Machine., läst i mars 2007
- ^ Manfred Deiler: Landsberg wird zum Wallfahrtsort des Nationalsozialismus Arkiverad 24 februari 2016 hämtat från the Wayback Machine., Landsberg, 2005
- ^ Leipzig-Lexikon: Register R: „Reichsmessestadt“
- ^ Alexander Schmidt: Geländebegehung. Das Reichsparteitagsgelände in Nürnberg, tredje helt omarbetade upplagan, Nürnberg 2002
- ^ Stadt Stuttgart: Karl Strölin (1890-1963) Arkiverad 27 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Roland Müller: Die Stuttgarter Kriegsfilmchronik - Ein besonderer Bestand im Stadtarchiv Arkiverad 27 september 2007 hämtat från the Wayback Machine. (Uppsats)