Coburg är en kretsfri stad i det tyska förbundslandet Freistaat Bayern. Folkmängden uppgår till cirka 42 000 invånare.

Coburg
Kretsfri stad
Vy över gamla staden i Coburg
Vy över gamla staden i Coburg
Coburgs vapen
Land Tyskland Tyskland
Förbundsland Bayern
Regierungsbezirk Oberfranken
Höjdläge 292 m ö.h.
Koordinater 50°16′N 10°58′Ö / 50.267°N 10.967°Ö / 50.267; 10.967
Yta 48,29 km² ()[1]
Folkmängd 41 842 ()[2]
Befolkningstäthet 866 inv./km²
Borgmästare Dominik Sauerteig (2020–) (SPD)
Postnummer 96450
Riktnummer (+49) 09561
Registreringsskylt CO
Kommunkod 09 4 63 000
Regionalkod 09 4 63 0000
09 4 63 0000 000
Geonames 6556727
OSM-karta 62717
Läget för Coburg i Tyskland
Läget för Coburg i Tyskland
Läget för Coburg i Tyskland
Läget för Coburg i Bayern
Läget för Coburg i Bayern
Läget för Coburg i Bayern
Webbplats: Coburg

Geografi

redigera

Staden ligger söder om Thüringer Wald och norr om floden Main och genomflyts av floden Itz. Andra större städer i regionen är Erfurt (80 km norrut), Würzburg (90 km åt sydväst) och Nürnberg (90 km söderut).

Historia

redigera

Samhället omnämns 1056 för första gången. 1331 fick orten stadsrättigheter av Ludvig IV. 1353 blev Coburg besittning av markgreve Fredrik den stränge av Meissen. 1493 fick staden sitt stadsvapen, som avbildar Sankt Mauritius. 1524 pågick reformationen i staden och 1530 vistades Martin Luther ett halvt år i Coburgs borg. Mellan 1586 och 1633 var Coburg huvudstad i det självständiga hertigdömet Sachsen-Coburg, därefter tillhörde staden Sachsen-Coburg-Saalfeld åren 1735–1826 och till sist Sachsen-Coburg-Gotha 1826–1918. Under denna tid byggdes i staden hus i renässansstil som ännu idag står kvar.

Efter första världskriget upphörde monarkin i områden med furst Karl Edvards abdikation och Coburg blev först centrum i en fristat med samma namn, innan området blev del av Bayern. Efter 1922 utvecklade sig staden till ett centrum för nationalsocialism. 1929 hade Coburg som första stad i Tyskland fler medlemmar av Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP) i stadsparlamentet än av andra partier. Coburg var även den första tyska staden där Adolf Hitler blev hedersmedborgare den 26 februari 1932.

Under andra världskriget fick Coburg inte så stora skador som en del andra tyska städer. Den 11 april 1945 intogs orten av amerikanska soldater. I samband med Tysklands delning blev Coburg en stad nära gränsen till Östtyskland. Idag kännetecknas staden av skolor med överregional betydelse, ett försäkringsbolag och större teatrar.

Stadsvapen

redigera

Stadsvapnet föreställer det katolska helgonet Sankt Mauritius.

Galleri

redigera

Historiska bilder

redigera

Kända personer från Coburg

redigera

Se även

redigera

Källor

redigera
  1. ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2018 (4. Quartal) (på tyska), Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 10 mars 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2022, Statistisches Bundesamt, 21 september 2023, läs online, läst: 7 oktober 2023.[källa från Wikidata]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.