Gyllentimalia[2] (Cyanoderma chrysaeum) är en liten asiatisk fågel i familjen timalior inom ordningen tättingar.[3]

Gyllentimalia
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljTimalior
Timaliidae
SläkteCyanoderma
ArtGyllentimalia
C. chrysaeum
Vetenskapligt namn
§ Cyanoderma chrysaeum
AuktorBlyth, 1844
Synonymer
  • Stachyris chrysaea
  • Stachyridopsis chrysaea
  • Gyllenbusktimalia

Utseende och läte redigera

Gyllentimalian är en liten (10–12 centimeter) karakteristisk timalia.[4] Den har gul undersida, gul tunt svartstreckad hjässa samt en liten, svart ögonmask.[5] Arten är förvånansvärt högljudd och mörk för att komma från en så liten fågel, där sången består av fyra till åtta visslande "toot", med första 1–2 tonerna betonade med pauser.[6]

Utbredning och systematik redigera

Gyllentimalia delas upp i sex underarter med följande utbredning:[3]

  • Cyanoderma chrysaeum chrysaeumNepal till Sikkim, Assam, Bhutan, sydvästra Kina och norra Myanmar
  • Cyanoderma chrysaeum binghami – sydöstra Assam till sydvästra Myanmar (Chin Hills och bergen Arakan Yoma)
  • Cyanoderma chrysaeum auratum – södra Myanmar S (s Shan State) till allra nordligaste Thailand och norra Indokina
  • Cyanoderma chrysaeum assimile – centrala Myanmar (väster om Salweenfloden) till nordvästra Thailand
  • Cyanoderma chrysaeum chrysops – bergstrakter på Malackahalvön
  • Cyanoderma chrysaeum frigidum – höglänta områden på västra Sumatra

Släktestillhörighet redigera

Tidigare placerades gyllentimalia med släktingar i Stachyridopsis, då utan kastanjevingad timalia.[7] Studier visar dock att den ingår i släktet, som därmed måste byta namn till Cyanoderma av prioritetsskäl.[8][9] Längre tillbaka placerades arterna i släktet Stachyris tillsammans med de filippinska arterna som nu förs till Sterrhoptilus och Dasycrotapha i familjen glasögonfåglar.

Levnadssätt redigera

Gyllentimalian återfinns i tät undervegetation i fuktig skog,[5] i bambustånd, björnbär eller täta buskar.[4] Den lever av insekter som myror men även tillfälligt vis bär som den födosöker efter lågt eller medelhögt.[4] Fågeln häckar från januari till juli.[4]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal till följd av habitatförstörelse och fragmentering, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som generellt vanlig, dock sällsynt och lokalt förekommande i Nepal.[10]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Cyanoderma chrysaeum Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  4. ^ [a b c d] Collar, N. & Robson, C. (2018). Golden Babbler (Cyanoderma chrysaeum). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/59476 2 november 2018).
  5. ^ [a b] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  6. ^ Mackinnon, John; Nigel Hicks (1996). Birds of China. Bloomsbury Natural History. ISBN 9781472932136 
  7. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.4). doi : 10.14344/IOC.ML.5.4.
  8. ^ Moyle, R.G., M.J. Andersen, C.H. Oliveros, F. Steinheimer, and S. Reddy (2012), Phylogeny and Biogeography of the Core Babblers (Aves: Timaliidae), Syst. Biol. 61, 631-651.
  9. ^ Cai, T., A. Cibois, P. Alström, R.G. Moyle, J.D. Kennedy, S. Shao, R. Zhang, M. Irestedt, P.G.P. Ericson, M. Gelang, Y. Qu, F. Lei, and J. Fjeldså (2019), Near-complete phylogeny and taxonomic revision of the world's babbler (Aves: Passeriformes), Mol. Phylogenet. Evol. 130, 346-356.
  10. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2007. Handbook of the Birds of the World, vol. 12: Picathartes to Tits and Chickadees. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar redigera