Språngskikt

en skarp horisontell gräns mellan olika vattenmassor.
(Omdirigerad från Språngskiktet)

Språngskikt är en skarp horisontell gräns mellan olika vattenmassor. Gränsen kan uppstå genom att vattenmassorna har olika temperatur, termoklin, olika salthalt, haloklin eller kombination av dessa fysiska egenskaper. Skillnad i temperatur eller salthalt skapar skillnad i densitet vilket gör att den lättare vattenmassan 'flyter ovanpå' den tyngre. Gränsen mellan vattenmassorna är relativt stabil och vattenutbytet genom språngskiktet är relativt begränsat.

Öronmaneter rör upp språngskiktet mellan varmt och kallt vatten nära ytan i Gullmarsfjorden vid Sämstad, Sverige

En dykare kan se språngskiktet som om vattnet blir 'simmigt' (som citronsaft) just i språngskiktet.

I Kattegatt där skiktningen är kraftig och skiktet nära bottnen är tunt kan syret i bottenvattnet, efter en kraftig algblomning, ta slut och organismer dö av syrebrist, sk bottendöd.

I världshavet är vattnet ner till 200 meters djup ett lager som skiljs med ett språngskikt från de djupare, kallare vattnen. För många djur är det svårt att anpassa sig till plötsliga förändringar i temperatur eller salthalt, så de blir i praktiken hänvisade till att hålla sig på den ena eller den andra sidan. En stabil temperatur eller salthalt är lika viktig för havets fiskar som för fiskar i ett akvarium. I stormiga, upprörda hav är förstås språngskiktet mycket mindre utpräglat, och där är skillnaden mellan djupvatten och ytvatten inte lika stor.

I sötvattensjöar kan språngskiktet mellan det uppvärmda ytvattnet och det kallare bottenvattnet kännas mycket tydligt när man simmar. När det regnar i havet kan man ofta se (om man dyker under ytan) en tydlig gräns mellan det sötare ytvattnet och det saltare vattnet under. I havet utvecklas ofta ett temperatursprångskikt vid ungefär 100 m, under sommaren, men det försvinner när höststormarna rör om i havet. På större djup ligger havsvattnets temperatur oftast runt +4 grader, året om.

Se ävenRedigera