Sophia Elisabet Brenner
Sophia Elisabet Brenner, född Weber den 29 april 1659 i Stockholm, död 14 september 1730, var en svensk författare.
Sophia Elisabet Brenner | |
Målning av Georg Engelhard Schröder | |
Född | 29 april 1659 Stockholm, Sverige |
---|---|
Död | 14 september 1730 (71 år) |
Yrke | Författare |
Nationalitet | Svensk |
Språk | Svenska |
Hemort | Stockholm[1] |
Sida på Wikisource | Författare:Sophia Elisabet Brenner |
Sophia Elisabet Brenner opponerade sig mot 1700-talssamhällets kvinnosyn och var Sveriges första kvinnliga skönlitterära författare och också pionjär för kvinnornas intellektuella frigörelse.
Biografi
redigeraSophia Elisabet föddes som dotter till den från Tyskland bördige sten- och bildhuggaråldermannen Niklas Weber och hans hustru Kristina Spoor. Hon fick en god utbildning i Tyska skolan Stockholm, där hon gick i samma klass som pojkar, och lärde sig sex språk tillräckligt flytande för att redan i ungdomen förmå skriva dikter på dem alla (svenska, tyska, franska, italienska, holländska och latin; därtill lite engelska). Hon var en av Sveriges första kvinnliga studenter i spåren av Ursula Agricola och Maria Jonaea Palmgren. År 1680 gifte hon sig med Elias Brenner av släkten Brenner, känd som framstående miniatyrmålare och den svenska numismatikens fader, i dennes andra äktenskap.
Maken och deras gemensamma vänkrets, som inbegrep Aurora Königsmarck, Anna Maria Ehrenstrahl, Johan Runius, Urban Hiärne och domprost Petrus Tillaeus, imponerades av hennes diktning. Detta ledde till att hon 1713 lät trycka sin första diktsamling, Poetiske dikter, och blev den första kvinna som författade och gav ut dikter på svenska. För den framgång hon rönte av dessa dikter kallades hon "den andra Sapfo" och "den tionde sånggudinnan" av sina samtida.
Sophia Elisabet Brenner var också landets kanske första aktiva feminist. År 1693 utgav hon Det Qwinliga Könetz rätmätige Förswar, som tycks vara inspirerad av vänskapen med Aurora Königsmarck.
Hon ansåg att könen egentligen var lika utom till kroppen, något hon uttryckte i en hyllningsdikt till drottning Ulrika Eleonora vid dennas kröning:
” | Det är ju lika gott av vilkendera färgen
|
„ |
– Hyllningsdikt vid Ulrika Elenonoras kröning |
Den feministiska tradition hon på detta sätt påbörjade, fördes vidare av Hedvig Charlotta Nordenflycht.
År 1710 utkom hon med Wårs Herres och Frälsares Jesu Christi alldraheligaste pijnos historia, som allmänt betraktas som hennes främsta verk. Flera andra dikter utkom senare postumt.
Sophia Elisabet Brenner fick många ättlingar i släkterna Stenhammar, Höijer och Fahlcrantz; Benjamin Höijer var hennes sondotter Sophia Brenners enda barn. Hon är också indirekt huvudperson i Carina Burmans roman Den tionde sånggudinnan (1996) om ett fiktivt forskningsprojekt under tidigt 1900-tal om Brenners personliga brev.
” | Om jag af medfödd drift för ro skull stundom rimar, Er böjelse syns klar af edert måleri. |
„ |
– Dikt av Sophia Elisabet Brenner, inspirerad av Anna Maria Ehrenstrahl |
Sophia Elisabet Brenner är begravd i Riddarholmskyrkan i Stockholm.
Bibliografi
redigera- Til det höga och förnähme fruentimbret, som Hans Konglige Mayestet och heele det konglige huset til ähra ett berömbligit skåde-speel anstelt i Stockholm anno 1684. Stockholm: Henrich Keyser. 1684. Libris s32z9n8sqgt8twnq. https://litteraturbanken.se/forfattare/BrennerSE/titlar/TilDetHogaOchFornahme/info
- Wårs herres och frälsares Jesu Christi alldraheligaste pijnos historia, rijmwijs betrachtad, af Sophia Elisabet Brenner. Stockholm. 1726. Libris bm4hl76m8dzbdcxr. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-2438027
- Öfwer den fremst uppå Malmwijks gård i Upland befintlige store linden, skref följande rijm. 1703. Libris 5gfbn1l03bp6jwzt. https://litteraturbanken.se/forfattare/BrennerSE/titlar/UppaStoreLinden/info
- Minne, öfwer den förundrans-wärde stora americanska aloen. Hwilken uppå kongl. may:tz wår allernådigste konungs och herres högtbetrodde mans ... Nils Gyldenstolpes säte-gård, Noor i Upland. Femb mihl ifrån Stocholm [! och twå mihl från : Upsala belägen. Begynte blomstras i septembri 1708. Och framhärdade således den där på följande hela starka winteren öfwer. Och war den första som i Swerige kommit at bära blommor]. Stockholm: Werner. 1709. Libris z874gtdww2ghrcrg. https://litteraturbanken.se/forfattare/BrennerSE/titlar/MinneOfwerDenStoraAloen/info
Samlade och valda verk
redigera- Samlade vitterhetsarbeten af svenska författare från Stjernhjelm till Dalin. 17, Samlade poetiska dikter / Sophia Elisabeth Brenner. Upsala: Hanselli. 1873. Libris 600777. https://runeberg.org/svsf/17/
- Samlade dikter. Del 1, Poetiske dikter 1713 / utgivna av Valborg Lindgärde. 1, Text. Svenska författare utgivna av Svenska vitterhetssamfundet, 0346-7864 ; 27. Stockholm: Svenska vitterhetssamfundet. 2009. Libris 13455279. https://litteraturbanken.se/forfattare/BrennerSE/titlar/PoetiskeDikter1sida/-14/etext?om-boken
- Samlade dikter. Del 2, Poetiske dikter 1732 och övriga dikter / utgivna av Valborg Lindgärde. 1, Text. Svenska författare utgivna av Svenska Vitterhetssamfundet, 0346-7864 ; 27. Stockholm: Svenska Vitterhetssamfundet. 2017. Libris 20719368. ISBN 9789172301832. https://litteraturbanken.se/forfattare/BrennerSE/titlar/PoetiskeDikter2/sida/-4/etext?om-boken
- Letters of a learned lady : Sophia Elisabeth Brenner's correspondence, with an edition of her letters to and from Otto Sperling the Younger / Elisabet Göransson. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. 2006. Libris 13552943. http://lup.lub.lu.se/record/25939/file/26699.pdf
Referenser
redigera- ^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- Nils Bohman, artikel i Svenska män och kvinnor del 1, Albert Bonniers förlag Stockholm 1942
- Litteraturens historia i Sverige, Bernt Olsson och Ingemar Algulin, Norstedts förlag 1991, särskilt s.96
- Lundh-Eriksson, Nanna: Den glömda drottningen. Karl XII:s syster. Ulrika Eleonora D.Y. och hennes tid. Affärstryckeriet, Norrtälje. (1976)
Vidare läsning
redigera- Burman, Carina (2011). ”Hedersgumman Brenner 1996, 2009”. Folk jag aldrig mött : porträtt / (2011): sid. 39–46. Libris 12468655
- Castrén, Gunnar: Sophia Elisabet Brenner i Svenskt biografiskt lexikon (1926)
- Göransson, Elisabet; Lindgärde, Valborg; Dal, Björn (2009). Sappho i Sverige: Sophia Elisabet Brenner 350 år : en utställning om en lärd kvinna och uppburen skald i stormakttidens Sverige : 15 maj - 5 september 2009. Universitetsbibliotekets utställningskatalog, 0281-3823 ; 55. Lund: Universitetsbiblioteket, Lunds universitet. Libris 11454101
- Hansson, Stina (2008). ”Sophia Elisabeth Brenner om kärlek och jämlikhet mellan könen”. Dikten som mötesplats : festskrift till Eva Lilja / (2008): sid. 141–153. Libris 11271709
- Kaminsky, Amy Katz (1990). ”Nearly new clarions: Sor Juana Inés de la Cruz pays homage to a Swedish poet”. In the feminine mode (Lewisburg, 1990): sid. 31–53. Libris 9228595
- Lindgärde, Valborg (2006). ”Kulturella förbindelser: om Sophia Elisabet Brenner och hennes kontakter runt Östersjön”. Ostsee-Barock : Texte und Kultur / (2006.): sid. 137–152. Libris 10867587
- Lindgärde, Valborg (1999). ”Ett sött gift: kärlekens bild i Sophia Elisabet Brenners bröllopsdikter”. Ljuva möten och ömma samtal / Valborg Lindgärde & Elisabeth Mansén, redaktörer (Stockholm : Atlantis, 1999): sid. 39–[76] : ill.. Libris 3208203
- Lindgärde, Valborg (2000). ”Vår nordiska Sappho: antikt och modernt i Sophia Elisabeth Brenners diktning”. Språkets speglingar / redaktörer: Arne Jönsson och Anders Piltz (Lund : Klassiska institutionen, Univ., 2000): sid. 567–578. Libris 3176955
- Lindgärde, Valborg: Sophia Elisabet Brenner i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (1 mars 2018) CC-BY
- Nilsson, Ruth (1987). ”Lärda kvinnor i Sverige”. Litteratur og lærdom : dansk-svenske nylatindage april 1985 / redigeret af Marianne Alenius og Peter Zeeberg (1987): sid. 49–56. Libris 9221676
- Olsson, Martin (1937). Riddarholmskyrkan. 2, Fast inredning, inventarier och gravminnen. Sveriges kyrkor, 99-0108065-7 ; 45. Stockholm ; 2:2. Stockholm: Generalstabens litografiska anst. Libris 19512939. http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/6890
- Westman Berg, Karin (1977). ”Den kvinnliga skaldekonstens moder?”. Författarnas litteraturhistoria 1 (Stockholm, 1977): sid. 61–74. Libris 9233401
- Westman Berg, Karin (1993). ”Wår swenska Minerva: om Sophia Elisabeth Brenner”. Nordisk kvinnolitteraturhistoria / redaktion: Elisabeth Møller Jensen (huvudredaktör) .... Bd 1 / redaktion: Eva Hættner Aurelius, Anne-Marie Mai (Höganäs : Wiken, 1993): sid. 325–340 : ill.. Libris 2207949
- Wår lärda skalde-fru: Sophia Elisabet Brenner och hennes tid. Lund: Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet. 2011. Libris 11911893. ISBN 978-91-87976-33-9
Externa länkar
redigera- Wikisource har originalverk som rör Sophia Elisabet Brenner.
- Sophia Elisabeth Brenner (1659-1730) hos Litteraturbanken
- Poetiske dikter 1 och
- Poetiske dikter 2 i fulltext på Litteraturbanken
- Wår lärda skalde-fru och hennes tid
- ”Brenner, Sophia Elisabeth”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4477-1416928957083