Gunnar Castrén
Gunnar Castrén, född 27 december 1878 i Helsingfors, död där 4 november 1959, var en finländsk litteraturhistoriker, son till Robert Castrén.[3]
| Gunnar Castrén | |
 | |
| Född | 27 december 1878[1] Helsingfors |
|---|---|
| Död | 4 november 1959[2] (80 år) Helsingfors |
| Medborgare i | Finland |
| Utbildad vid | Helsingfors universitet  |
| Sysselsättning | Professor |
| Arbetsgivare | Helsingfors universitet |
| Föräldrar | Robert Castrén |
| Utmärkelser | |
| Statsrådet Mauritz Hallbergs pris (1920) | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi
redigeraCastrén blev student från Nya svenska samskolan och sedan filosofie doktor i Helsingfors 1902 och docent i estetik och nyare litteratur vid Helsingfors universitet 1907. Från 1924 till 1938 var han professor i inhemsk litteratur, från 1938 till 1945 i svensk litteratur. Han intog en framträdande plats i finlandssvenskt kulturliv som forskare och kritiker. Han utövade också en omfattande publicistisk verksamhet i politiska och litterära frågor, bl.a. som redaktör i Euterpe och i Nya Argus. I Euterpe var språkfrågan bannlyst. Här samlades Eino Leino, Jean Sibelius samt Castrén. Han betraktade också publikationer som Svenskt i Finland (1914) med misstänksamhet, och menade att om finländare inte undviker att sår skapas på den finska och den finlandssvenska sidan så hotades Finlands västerländska kultur.[4] Mellan 1924 och 1934 var han ordförande i Svenska litteratursällskapet i Finland. Castrén invaldes 1952 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.
Utmärkelser
redigeraCastrén mottog Hallbergs pris 1920, Svenska Akademiens kungliga pris 1934, och Stockholms-Tidningens finlandssvenska kulturpris 1957.
Publikationer
redigera- Frans Michael Franzén i Finland (1902)
- G. Bernard Shaw (1906)
- Stormaktstidens diktning: Studier (1907)
- Norden i den franska litteraturen (1910)
- Johan Ludvig Runeberg (1912)
- Gustav Philip Creutz (1917)
- Studier och kritiker (1918)
- Juhani Aho och åttitalets idéer (1921)
- Juhani Aho (1922)
- Den nyare finska litteraturen (1924)
- Runar Schildt (1927)
- Den nya tiden: 1870-1914 (1932)
- Werner Söderhjelm. Minnestal (1934)
- Maria Prytz (1939)
- Josef Julius Wecksell, Daniel Hjorts skapare (1940)
- Herman Kellgren: Ett bidrag till 1840- och 1850-talens kulturhistoria (1945)
- Humanister och humaniora: Tryckt och talat från sex decennier (1958)[5]
Källor
redigeraLitteratur
redigera- Svensk uppslagsbok. Lund 1930.
Noter
redigera- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 127520919, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 127520919, läst: 31 december 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Castrén, Gunnar i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0.
- ^ Nya Argus 7/1917.
- ^ ”Castrén, Gunnar”. Finlands författare 1809-1916. Helsingfors: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura och Svenska litteratursällskapet i Finland. 1993. sid. 116–118. ISBN 951-717-714-3
Vidare läsning
redigera- ”Castrén, Gunnar”. Finlands författare 1809-1916. Helsingfors: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura och Svenska litteratursällskapet i Finland. 1993. sid. 116–118. ISBN 951-717-714-3
- ”Castrén, Gunnar”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4661-1416928957267
- Emil Hasselblatt (1938), Festskrift tillägnad Gunnar Castrén den 27 december 1938 / redaktionskommitté: Emil Hasselblatt... ja muita., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113519096, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022659
- Gunnar Castrén (1958), Humanister och humaniora : tryckt och talat från sex decennier : Gunnar Castrén., Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113527054, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022221