Öppna huvudmenyn

Solidaritetshuset (tidigare Solidaritetsrörelsens Hus) är en byggnad på östra Södermalm i Stockholm, som hyser ett 40-tal föreningar med inriktning på freds-, miljö- och solidaritetsarbete och andra ideella ändamål, möteslokaler samt ett bibliotek.

Solidaritetshuset
Solidaritetshuset, 2016
Solidaritetshuset, 2016
PlatsSödermalm, Stockholm, Sverige
Våningar ovan jord4
Byggstart1782
Färdigställd1782
Renoverat1927,2010
ArkitektJohan Wilhelm Elies

Läge och byggnadshistorikRedigera

Solidaritetshuset ligger i området Barnängen och byggnaden uppfördes 1782 som magasin till Barnängens manufaktur, en textilfabrik. Miljön skildras i Per Anders Fogelströms roman Vävarnas barn. 1829-1846 disponerades lokalerna av Hillska skolan, en internatskola för pojkar.[1]

Lars Johan Hierta köpte Barnängsfabriken 1848, bosatte sig i huvudbyggnaden och drev bland annat sidenväveri fram till 1867. 1877 byggdes huset om till bomullsväveri och försågs med trapptorn.

1927 genomfördes ytterligare en ombyggnad och tillbyggnad varvid byggnaden fick sitt nuvarande utseende. Från början av 1950-talet fram till 1982 använde Stockholms stads arbetsvårdsbyrå och senare landstinget byggnaden till så kallade halvskyddade verkstäder. Här fanns också Stockholms första träningslägenheter för funktionshindrade.

Solidaritetshuset historikRedigera

 
Skrivarstuga i Solidaritetshuset, 2013

Några solidaritetsorganisationer, Afrikagrupperna, Chilekommittén, Svalorna med flera, började 1979 att söka efter ett gemensamt hus och uppvaktade kommunen i frågan. Mellan 1982 och 1996 fick Solidaritetsrörelsen hyra huset av Stockholms kommun, och föreningarna rustade upp lokalerna för att passa verksamheten[2]. Sedan december 1997 ägs och förvaltas huset av Solidaritetshuset ekonomisk förening.

Solidaritetshusets verksamhetRedigera

Solidaritetshusets kontorslokaler hyrs av föreningar som arbetar med bland annat globala rättvisefrågor och freds-, miljö- och genusfrågor, till exempel Latinamerikagrupperna, Framtidsjorden, FIAN, Svenska Fredskommittén, Feministiskt Perspektiv, Afrikagrupperna, Folkkampanjen mot kärnkraft-kärnvapen och AIESEC. I huset finns även Världsbiblioteket.

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Ericsson, Harald (1885). Hillska skolan å Barnängen 1830-1846: skildringar och minnen. Stockholm: Förf. Libris 1596622 
  2. ^ Hagberg, Ulla (20 november 1982). ”Solidariteten flyttar in”. Dagens Nyheter. 

LitteraturRedigera

  • Rosman, Holger (1929). Textilfabrikerna vid Barnängen: bilder ur Stockholms industrihistoria. Stockholm: Fritzes bokhandel. Libris 608163 

Externa länkarRedigera