Slaget vid Pulkkila var ett slag under finska kriget 1808–1809. Slaget stod mellan svenska och ryska trupper den 2 maj 1808 vid Pulkkila.

Slaget vid Pulkkila
Del av Finska kriget
Slaget vid Pulkkila
Karta över slaget vid Pulkkila.
Ägde rum 2 maj 1808
Plats Pulkkila, Finland
Resultat Avgörande svensk seger
Stridande
Naval Ensign of Sweden.svg Sverige Tsarryssland Tsarryssland
Befälhavare och ledare
Naval Ensign of Sweden.svg Johan August Sandels Tsarryssland Obuchoff (tillfångatagen)
Styrka
700 man
2 kanoner
500 man
3 kanoner
Förluster
75 man (Schulman)
56 man (Nordensvan)
446 man
1 kanon

BakgrundRedigera

Efter den svenska segern i slaget vid Revolax stannade en rysk styrka, vars funktion var att föra livsmedel till den nu förstörda hären i Revolax, i Pulkkila. När chefen för 5:e brigaden, överste Johan August Sandels, fick höra detta bestämde han genast sig för att anfalla. Planen var att 350 man under befäl av överstelöjtnanten Gustaf Fahlander skulle marschera västerut för att därifrån anfalla medan 400 man och 2 kanoner under befäl av majoren Berndt Adolf Grotenfelt norrifrån skulle anfalla de ryska styrkorna. Detta skulle ske vid 02:00 på morgonen. När major Grotenfelt framkommit till Mattila sändes 100 man under befäl av kaptenen Johan Fredrik Silfverbrand medan resterande unnades en kort vila.

SlagetRedigera

Överstelöjtnant Fahlander valde 50 man som kvarstannade väster om Pulkkila för att skydda reträtten medan resten av hans trupper nådde anfallspositionen före den utsatta tiden. Han upptäcktes och fick därför inleda striden medan kapten Silfverbrand även anlände vid samma tid som då också anföll. När skottväxlingen hördes av resterande trupper norr om Pulkkila marscherade dessa genast ner mot striden. En dimma rådde vid denna tid och de fick därför vänta för att denna skulle avta innan anfallet inleddes i full kraft. Den tappra ryska styrkan höll i fyra timmar med skydd av byggnader, men de svenska kanonerna öppnade då eld på dessa och ett anfall med bajonett tvingade dem tillslut att ge sig.

FöljderRedigera

Som ett resultat av segern blev befälhavaren, 5 officerare och 400 man tillfångatagna samt erövrades stora förråd, en kanon och två fanor. Segern var början på 5:e brigadens fälttåg i Savolax och Karelen vilket kom att spela en betydande roll i kriget. Kaptenen Joachim Zachris Duncker, som utmärkt sig under slaget, reste med fanorna till Stockholm och blev riddare av Svärdsorden samt major.

ReferenserRedigera

  • Schulman, Hugo (1909). Striden om Finland 1808-1809
  • Nordensvan, Carl Otto (1898). Finska kriget 1808-1809 skildradt af C. O. Nordensvan