Slaget vid Magenta

Slaget vid Magenta var ett slag 4 juni 1859 under Andra italienska frihetskriget utanför staden Magenta. En fransk armé under befäl av Napoleon III besegrade en österrikisk armé under befäl av Eduard Clam-Gallas.

Slaget vid Magenta
Del av Andra italienska frihetskriget
Franska kejserliga gardet vid Magenta, målning av Eugène Charpentier.
Ägde rum 4 juni 1859 Plats Magenta, nuvarande Italien Resultat Fransk-sardinsk seger
Stridande
Andra franska kejsardömet Kungariket Sardinien	Kejsardömet Österrike
Befälhavare och ledare
Napoleon III Viktor Emanuel II	Eduard Clam-Gallas
Styrka
47 517 man	55 792 man
Förluster
657 döda 3 223 sårade 655 tillfångatagna och saknade	1 368 döda 4 358 sårade 4 500 tillfångatagna eller saknade

Napoleon hade ett betydande övertag under slaget. När natten redan inbrutit bemäktigade sig fransmännen den viktigaste fientliga positionen, den lilla staden Magenta. Den österrikiska arméns högste befälhavare i Italien, ungraren Ferencz József Gyulay, hade dock för avsikt att nästa morgon återuppta slaget. Men under natten kom underrättelsen från underbefälhavaren Clam-Gallas att hans trupper inte var i stridsskick, och att han därför återfört dem till Milano. Gyulai bev därför tvungen att ge upp sin ställning, utrymma Lombardiet och ta sin tillflykt till fästningsfyrkanten bakom Mincio.

General Patrice de Mac-Mahon, gruppbefälhavare vid franska armén utnämndes för sitt förtjänstfulla ingripande i striden till hertig av Magenta.

Källor

• Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1183