Skyddsmakt kallas den stat som skyddar ett annat lands intressen i ett tredje land, när dessa länder själva saknar diplomatiska förbindelser.[1]

Sverige är skyddsmakt åt ett flertal västerländska länder i Nordkorea, bland annat de övriga nordiska länderna, de baltiska staterna, samt USA[2][3] och Kanada genom den svenska ambassaden i Pyongyang. Sedan sommaren 2012 är även den svenska ambassaden i Irans huvudstad Teheran skyddsmakt åt Storbritannien[4]. Detta då den brittiska ambassaden tidigare stormades till följd av ökade sanktioner mot Iran på grund av landets kärnkraftsfråga.[5].

Oman valdes samtidigt till att representera iranska intressen i Storbritannien.[6]

Sverige har även vid tidigare tillfällen varit skyddsmakt åt Storbritannien i Iran. Såväl 1980 (i samband med Islamiska revolutionen) och under en kort tid 1988 (Salman Rushdieaffären)

Andra länderRedigera

Schweiz är ett land som historiskt innehaft många mandat som skyddsmakt. Idag har landet endast några få kvar[7]:

  • Att skydda amerikanska intressen i Iran (1981 övertog Schweiz den stormade amerikanska ambassaden i Teherans uppgifter) då en amerikansk intresse-sektion inhystes i den schweiziska ambassaden. Irans intressen i USA skyddas av Pakistan.
  • Att representera amerikanska intressen i Kuba. Även om den amerikanska intresse-sektionen i Havanna är en självständig byggnad med amerikansk personal styrs den "på pappret" av Schweiz.[8]. Schweiz representerar även Kubas intressen i USA.
  • Att representera Georgien och Ryssland i vardera länder som en följd av att länderna bröt förbindelserna efter kriget i Sydossetien 2008.
  • Att representera Iran i Egypten.

Polen var en kort tid under 2012 skyddsmakt åt USA i Syrien, i samband med Syriska inbördeskriget, en uppgift som efter ett tag överläts till den tjeckiska ambassaden[9]

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Förvaltningshistorisk ordbok: skyddsmakt”. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170816001028/http://fho.sls.fi/uppslagsord/19966/skyddsmakt/. Läst 15 augusti 2017. 
  2. ^ http://www.state.gov/r/pa/ei/bgn/2792.htm
  3. ^ ”SÖ 1996:29 Överenskommelse med Amerikas förenta stater om antagande av skyddsmaktsuppdrag i Demokratiska folkrepubliken Korea”. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170815185454/http://www.regeringen.se/contentassets/10b57171572740d5af86537b49abf09c/overenskommelse-med-amerikas-forenta-stater-om-antagande-av-skyddsmaktsuppdrag-i-demokratiska-folkrepubliken-korea. Läst 15 augusti 2017. 
  4. ^ http://www.fco.gov.uk/en/travel-and-living-abroad/find-an-embassy/middle-east-and-north-africa/iran
  5. ^ http://www.dailymail.co.uk/news/article-2067613/Iranian-students-storm-British-Embassy-Tehran-staff-taken-hostage.html
  6. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 3 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120803030607/http://www.tehrantimes.com/politics/99185-omani-embassy-in-london-to-host-irans-interests-section-in-britain. Läst 12 mars 2013. 
  7. ^ http://www.eda.admin.ch/eda/en/home/topics/peasec/sec/goch/protpw.html
  8. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 13 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110613061221/http://havana.usint.gov/. Läst 27 maj 2011. 
  9. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 februari 2013. https://web.archive.org/web/20130214062047/http://damascus.usembassy.gov/em_021412.html. Läst 16 februari 2013.