Skruvhornsget, skruvget eller markhor[2] (Capra falconeri) är en art i släktet getter som förekommer i Centralasien.

Skruvhornsget
Status i världen: Nära hotad[1]
Skruvhornsget
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningPartåiga hovdjur
Artiodactyla
UnderordningIdisslare
Ruminantia
FamiljSlidhornsdjur
Bovidae
UnderfamiljGetdjur
Caprinae
SläkteGetter
Capra
ArtSkruvhornsget
C. falconeri
Vetenskapligt namn
§ Capra falconeri
AuktorWagner, 1839
Utbredning
Hitta fler artiklar om djur med

Kännetecken redigera

Skruvhornsgeten är kraftigare än de flesta andra getterna. Den har korta extremiteter och breda hovar. Kroppslängden ligger hos vuxna exemplar mellan 132 och 186 centimeter och därtill kommer en 8 till 20 centimeter lång svans. Mankhöjden ligger mellan 65 och 115 centimeter.[3] Hannar når en vikt mellan 80 och 110 kilogram medan honor bara är 32 till 50 kilogram tunga.[4]

Pälsens grundfärg är grå med drag till rödaktig och gulaktig. Under vintern är färgen blekare, mer grå och pälsen längre. På ryggens topp förekommer en längsgående mörkbrun strimma. Bockar har dessutom ett svart skägg, en mörk man som når från halsen till bröstet och tofsar på extremiteterna.[5]

Hornen står på huvudet tätt bredvid varandra och bildar på vägen uppåt ett V. Dessutom vrids kanterna så att hornet likar en spiral. Hannarnas horn är med en längd av maximalt 160 centimeter betydligt längre än honornas horn som är omkring 25 centimeter långa.[3]

Utbredning och habitat redigera

I Centralasien omfattar utbredningsområdet östra Afghanistan, norra Indien (unionsterritoriet Jammu och Kashmir), Pakistan samt södra regioner i Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan.[1] Skruvhornsgeten finns både i bergstrakter, i stäppen samt i ökenområden. Oftast vistas den bara lite ovanför trädgränsen. De förekommer alltså i lite lägre regioner än sibirisk stenbock (Capra sibirica) som har samma utbredningsområde. Under vintern vandrar de ofta i ännu lägre regioner. Å andra sidan klättrar skruvhornsgeten ibland upp till 3600 meter över havet.[1]

Levnadssätt redigera

Arten är huvudsakligen aktiv under gryningen och under senare eftermiddagen. Födan utgörs främst av gräs (varma årstider) och löv samt kvistar (vinter). Honor lever tillsammans med sina ungdjur i mindre flockar av genomsnittlig nio individer men ibland syns större grupper med upp till 100 exemplar. Hannarna lever utanför parningstiden ensamma. Under dessa tider är hannar mycket aggressiva. Genom strider försöker de att ta kontroll över en flock med honor. I norra Pakistan förekommer några hannar som blir hela året kvar i flockarna.[5]

Parningen sker under hösten eller vintern. Efter dräktigheten som varar mellan 135 och 170 dagar föder honan mellan april och juni ett eller två ungar.[5] Efter 5 till 6 månader slutar honan att ge di[3] men ungarna stannar minst fram till nästa parningstid hos modern. Efter 18 till 30 månader blir ungarna könsmogna. Den maximala livslängden uppskattas med 11 eller 12 år.[5]

Skruvhornsgeten och människor redigera

IUCN listar skruvhornsgeten som nära hotad (NT).[1] Orsaken är framförallt jakten för hornets skull som anses som troféjakt.[5] Ibland utnyttjas även köttet och huden för framställning av läder. Även sjukdomar som överföras från tama getter påverkar beståndet.[1]

I Pakistan är skruvhornsgeten en symbol för nationen.

Systematik redigera

Skruvhornsgeten räknas i familjen slidhornsdjur till släktet getter (Capra). Det skiljas mellan tre underarter: Capra falconeri falconeri lever i Indien och Pakistan, C. f. megaceros förekommer i Afghanistan och C. f. heptneri finns i Tadzjikistan och Uzbekistan.[1] Den sistnämnda underarten är akut hotad. Ibland förtecknas en fjärde underart, C. f. jerdoni, som troligtvis är identisk med C. f. megaceros.

Artens epitet hedrar den skotska paleontologen och botanikern Hugh Falconer.

Referenser redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e f] Michel, S. & Rosen Michel, T. 2015 Capra falconeri . Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 24 mars 2019.
  2. ^ Kommissionens förordning (EU) 2017/160 om skyddet av vilda djur (PDF), Europeiska unionen, sid.8, läst 2018-09-28.
  3. ^ [a b c] Brent Huffman (22 mars 2004). Capra falconeri (på engelska). Ultimateungulate. Arkiverad från originalet den 20 december 2007. https://web.archive.org/web/20071220140305/http://www.ultimateungulate.com/Artiodactyla/Capra_falconeri.html. Läst 11 november 2015. 
  4. ^ N. Cothran (15 april 2005). ”Markhor” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Capra_falconeri/. Läst 11 november 2015. 
  5. ^ [a b c d e] Nowak, R. M. (1999) sid 1227-1228

Tryckta källor redigera

  • Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999, ISBN 0-8018-5789-9
  • D. E. Wilson, D. M. Reeder: Mammal Species of the World. Johns Hopkins University Press, Baltimore 2005, ISBN 0-8018-8221-4

Externa länkar redigera