Sockerrot (Sium sisarum)[1] är en flerårig växtart i släktet vattenmärken och familjen flockblommiga växter.[2] Den beskrevs av Carl von Linné.[3]

Sockerrot
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionKärlväxter
Tracheophyta
KlassTvåhjärtbladiga blomväxter
Magnoliopsida
OrdningAraliaordningen
Apiales
FamiljFlockblommiga växter
Apiaceae
SläkteVattenmärken
Sium
ArtSockerrot
Sium sisarum
Vetenskapligt namn
§ Sium sisarum
AuktorLinné
Synonymer
Sium sisarum var. ninsi (Linné) DC.
Sium sisarum var. angustifolium Miq.
Seseli sisarum (Linné) Crantz
Selinum sisarum (Linné) E.H.L.Krause
Pimpinella sisarum (Linné) Koso-Pol.
Pimpinella sisarum (Linné) Jess.
Cicuta ninsci (Linné) Crantz
Carum sisarum (Linné) Baill.
Apium sisarum (Linné) Calest.
Berula lancifolia Besser

Utbredning redigera

Sockerroten är inhemsk i östra Europa och västra Asien, från Ungern i väster till Xinjiang i öster. Den har även introducerats och naturaliserats i stora delar av Centraleuropa.[3]

Användning redigera

Sockerroten har länge odlats och var en gång i tiden vanlig i norra halvklotets köksträdgårdar. Arten är nära släkt med morot och palsternacka och har en smak som påminner om båda. Både de fingertjocka rötterna och skotten ovan jord är ätliga.[4]

Varje planta utvecklar ett antal rötter, som kan skördas under senhösten och vintern, om jordförhållandena tillåter. De innehåller kolhydraten inulin, som vid kyla omvandlas till fruktos, så ju senare man skördar, desto sötare rötter får man. När man skördar gräver man upp hela plantan. Man kan sedan sätta tillbaka några av rötterna i jorden igen, och får då en ny planta som kan skördas efter ett eller två år.[4]

Skotten kan om våren plockas och ätas som de är, eller blekas genom att sätta en hink över plantan.[4]

Källor redigera

Tryckta källor redigera

  • Weiss, Philipp; Sjöberg, Annevi (2018). Skogsträdgården: odla ätbart överallt (1:a upplagan). [Stjärnsund]: Hälsingbo Skogsträdgård HB. Libris 22597804. ISBN 9789163932502 

Noter redigera

  1. ^ In: Sp. pl.: 251., 1753
  2. ^ Umbellifers: World Umbellifer Database
  3. ^ [a b] ”Sium sisarum”. Plants of the World Online. https://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:849059-1. Läst 5 juli 2022. 
  4. ^ [a b c] Weiss/Sjöberg, s. 376.

Externa länkar redigera