Sirkeermalkoha

fågelart i familjen gökar

Sirkeermalkoha[2] (Taccocua leschenaultii) är en fågel i familjen gökar inom ordningen gökfåglar.[3]

Sirkeermalkoha
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningGökfåglar
Cuculiformes
FamiljGökar
Cuculidae
SläkteTaccocua
ArtSirkeermalkoha
T. leschenaultii
Vetenskapligt namn
§ Taccocua leschenaultii
Auktor(Lesson, 1830)
Synonymer
Phaenicophaeus leschenaultii

Utseende redigera

Sirkeermalkohan är en stor (42 cm), sandfärgad gök med gulspetsad, röd näbb. Den har vidare en mörk ansiktsmask med ljus ram och tydligt vita spetsar på stjärten.[4]

Utbredning och systematik redigera

Sirkeermalkoha delas in i tre underarter med följande utbredning:[3]

Släktestillhörighet redigera

Tidigare inkluderades den tillsammans med övriga malkohor i släktet Phaenicophaeus men lyfts efter genetiska studier[5] numera oftast ut till det egna släktet Taccocua.[3][6]

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som förhållandevis sällsynt.

Namn redigera

Sirkeer är ett indiskt ord för en buntad vassmatta som användes för att göra exempelvis möbler. Sirkeermalkohan trivs i vass. Dess vetenskapliga artnamn hedrar Jean Baptiste Louis Claude Théodore Leschenault de la Tour (1773-1826), fransk botaniker och ornitolog verksam som samlare av specimen i bland annat Indien och Ceylon 1816-1822.[7]

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Taccocua leschenaultii Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  4. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ Sorenson, M.D., and R.B. Payne (2005), Molecular systematics: Cuckoo phylogeny inferred from mitochondrial DNA sequences in “The Cuckoos”, pp.68-94 (R.B. Payne, ed.), Oxford University Press, Oxford.
  6. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2021. IOC World Bird List (v11.2). doi :  10.14344/IOC.ML.11.2.
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar redigera